dålrten drabpar reassuradorerna, så att Skandias egen slutliga förlust blir 379,413 riksdaler. Göteborg den 29 Aug. Riksdagsmannavalet för Göteborg blef i sår fullbordadt och resultatet meddelas på ett annat rum i dagens blad. Klagomål komma att, i vederbörlig ordning, anföras öfver antalet, då det är möjligt att supplement-val kommer att ega rum för utväljande af en fjerde representant från denna kommun. Hade man fått nu välja fyra, så synes det sannolikt, att Handelstidningens utgifvare blifvit en af dem, ehuru det också är möjligt att någon ny kandidat äfven då tagit försteget framför honom. Han är emellertid de valmän uppriktigt förbunden, som skänkt honom sitt förtroende. Då han aldrig gjort någon hemlighet af, utan fastmer oskrymtadt yttrat till enhvar, som derom frågat honom, sin önskan att blifva vald till riksdagsman, så må han också kunna nu efteråt, sedan saken är afgjord, uttala, att uppfyllelsen af denna önskan skulle hafva stärkt de band, som fästa honom vid Göteborgs samhälle och dess utveckling, ja sannolikt gjort dem oupplösliga. Handelstidningens utgifvare har betraktat ett erhållet förtroende uti ifrågavarande fall såsom en heder för sig, men tillika såsom en heder för den svenska pressen, hvaraf han är representant. Han hade deri tillika sett ett kanske ej oförtjent erkännande af sin verksamhet inom den aktade kommun, hvaraf han varit medlem under 112 årtionde. Men han har dock ej betraktat riksdagsmannauppdraget hvarken såsom en ambitionssak eller en tacksamhetsgärd, utan ur högre synpunkter. Den nyvunna statsformen kan och bör icke betraktas såsom ett ändamål för sig, utan fastmer företrädesvis såsom medel att dermed kunna, efter mogna rådslag, ombilda många af våra föråldrade lagar och institutioner samt taga kraftiga mått och steg för vår sociala utveckling. Först och främst möter här undervisningsväsendet, framför allt den allmänna folkundervisningen, hvars fullständiga genomförande kräfver kraftiga och visa åtgärder från statens sida. — Vårt försvarsisen påkallar — det medgifves af alla — en omfattande reorganisation, hvars hufvudgrundsats aldrig kan eller bör blifva någon annan än den allmänna värnepligten. — Våra finansiella institutioner kunna och böra utbildas derhän att de må bättre tillfredsställa landets behof. — Regeringsformens redan för 57 år sedan uttalade grundsats i fråga om religionsfriheten måste blifva en sanning. — Inom flera grenar af vår administration fordras reformer, som innebära på en gång förenkling och besparing. — Våra kommunikationsanstalter böra oförtrutet befrämjas. — Kommunernas sjelfstyrelse och sjelfverksamhet böra betryggas och utbildas. Sverge kan gå en herrlig utveckling till mötes; det kan blifva ett föredöme för andra länder i fråga om sann bildning, frihet och lycka — i denna vissa förhoppning ligger en ofantlig kraft till framåtsträfvande — men det behöfver derför aga alla nationens bästa krafter i anspråk och icke försmå någon god vilja. Det har varit för att få rätt verksamt deltaga i detta stora utvecklingsarbete, som Handelstidningens utgifvare önskat blifva edamot af den nya riksförsamlingen, då han på flera af dessa områden förvärfvat en temligen stor erfarenhet. Man har åberopat andra mäns förtjenster om vår representations-förändring. Handelstidningens utgifvare saknar ej heller meriter i detta fall. Det är nu nära 20 år sedan han först offentligt uppträdde i den långa reformstriden. Protokollerna i Stockholms reformsällskap, hvari han var sekreterare, under det i styrelsen sutto män sådana som J. G. Richert, Bergfalk, L. Hierta, m. fl. bära vittne derom. Såsom sekreterare i allmänna reformbestyrelsen i Örebro samt vid 2:ne allmänna reformmöten i denna stad, ålåg det honom att i skrift verka för saken, och dessa skrifter äro längesedan offentliggjorda handlingar. Till dem hör Örebromötets vallag af 1850, i hvars redaktion mötets sekreterare deltog. Om sednare tiders arbete på samma område behöfver han ej tala. Om dertill kommer, att Handelstidningens utgifvare, under sin mångåriga verksamhet såsom publicist och deltagare uti ledningen af en mängd sociala institutioner, förvärfvat någon färdighet att i skrift och tal uttrycka sina tankar, så böra de önskningar, hvarom här är tråga, ej kunna anses förmätna. Ehuru dessa önskningar ej kunnat uppfyllas, ligger dock i det betydliga antal af valmän, som här velat skänka HandelsAA —— 6 så fullkomligt lycklig under sitt Skol