Landsorten. Westervik. Gunnebo bruk. Vesterviks Veckoblad för sistlidne Lördag innehåller följande: Ifall man för ett par decennier tillbaka hade besökt Gunnebo, då ett bondehemman med en qvarn och en liten obetydlig spiksmedja, och nu, ett tu tre, kommer till stället, hvilken förvånande kontrast! Nu har den moderna industrien der uppställt en af dess skönaste triumfer. Ställets af naturen gynnade läge tyckes också mana dertill, då ett ofvan lig kärr med rika vattentillflöden skickar en ständigt rinnande ström mot Werkebäcksviken, hvilken ström vid Gunnebo bildar fem fall, vid hvilka dessa industriens tempel blifvit uppresta. Den stället omgifvande pittoreska naturen är fängslande, likasom de mångtaliga och ståtliga fabriksoch boningshusen, lemnande plats under arbete och hvila åt hundratals personer, äro ganska aktningsbjudande. Sedan man först tagit valsverket i betraktande, detta vackra, välanlagda verk, hvars vattenhjul har en diameter af 36 fot och hvarest ett groft jernstycke om en dryg fots längd inom mindre tid än en minut gifves en utsträckning i trådform, fingertjockt, af cirka 60 fot, och der jern föröfrigt kan erhålla alla möjliga former, runda, flata och kantiga, kan man sedan begifva sig till tråddrageriet, der jernet vidare förarbetas till tråd af olika tjocklek och ända till finheten af ett hår; beser man derefter de olika lokalerna, der ketting. skrufvar, stift m. m. tillverkas, så stannar man städse i förundran öfver den snillrika mekanik, hvarmed alla dessa olika maskiner arbeta, och de fulländade produkter, som af dem frambringas. — Efter en öfverblick af det hela kan man ej annat än ljas åt den storartade verksafohet här råder och önska den en allt större utsträckning. Enligt hvad man under ett besök på stället förnummit kommer också verket att erhålla en betydlig utvidgning, de ett nytt valsverk att drifvas med ång läggas, äfvenså att en dol lokaler, hvilka nu befinnas för trånga, konma att utvidga å att de kunna rymma iiera maskiner m. m., emedan den stegrade efterfrågan betyduzt öfv den nuvarande tillverkni som för närvarande der fir fem vattenfall. Y jemte en åtfö rukets tillverkningar. — Köping. Galtens sänkning. Från Köping skrifves i stadens tidning d. 17: Sistlidne Lördag d. 11 ds hölls härstädes af länets höfding grefve Cronstedt det utsatia mötet med strandegarne kring den hit stötande Mälareviken Galten och dess tillflöde Arboga å samt ombud från Köpings och Arboga städer. närvarande voro ense derom, att såvida de särdeles bördiga trakterna kring sjön skulle kunna uppbringas till full afkastning och de nu så ofta int nde obgräkneliga skadorna af sjö ningar, hvarigenom all odling nu jlig, förekommas, borde afloppet vid Qvicksund, der Galten mer sitt vatten i den nedanför liggande fjärden Blacken, upprensas och utvidgas. Ilärigenom skulle äfven den lifliga segelfarten på denra led i väsentlig mån underlättas, enär den starka strömmen vid Qicksund under högt vatten i Galten nu stundom för flera dagar hindrar eller afbiyter all segelfart. Den d iga upprensningen beräknade kostnaden a: nare 45.060 rdr ansågs af staten till wi del böra anslås, emedan större delen af st tillhör kronan för Strömsholms och Kungsörs kungsladugårdar, hvilka härigenom skulle vinna mera än full ersättning genom den högst betydligt tillökade vidden af odlingsbar mark. För att erhålla visshet om, huru stor landvidd genom Mälarens öfversvämningar här skadas, beslöts nu att till en början låta uppmäta den öfversvämmade och vatten ränkta marken, Enligt approximativa öfverslag ansågs den utgöra omkring 4,009 tunnland, genom hvilkas torrläggning alltså en högst betydlig vinning för det allmänna skulle göras. Såväl för att ombestyra verkstallandet af denna uppmätning, sem för frågans genom ofvannämnda r sin egen ångslup, som pråm transporterar