Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 augusti 1866, sida 3

utländsk kredit, och ett sådant lån skulle med ens just beröfva oss den utländska kredit vi ega. Det skulle vara en öppen bekännelse för Europa. att England behöfde Frankrikes hjelp. Om någonting kunde förorsaka en ny stormlöpning på oss, så skulle det vara ett så oförsigtigt afslutadt lån Depositionsräntan i Londonerbankerna var före nedsättningen af disconton i allmänhet 6 proc. vid anfordran, 6!, vid sju och 752 proc. vid fjorton dagars uppsägning. Hvilket allvarsamt sår Englands utländska kredit erhållit genom det långvariga bibehållandet af 10 proc. disconto, visar sig bland annat genom följande anmärkningar i Semaine financiere, en i den finansiella verlden erkänd auktoritet: — ,,Ingen menniska förstår hvarför engelska banken systematiskt bibehåller sin ränta på en höjd, som vida öfverstiger den allmänna marknaden. Föreställer man sig att man härigenom skall locka främmande kapitaler till England? Verkan är som vanligt alldeles motsatt, i det den öfverdrifna disconton i England uppväcker misstroende hos de kontinentala kapitalerna. Man tror på kontinenten att något hemligt fel, någon mystisk fara gömmer sig i Englands kommersiella ställning, emedan banken håller räntan uppe på 10 proc.; och kontinentens kapitaler våga icke trotsa den fara (hvilken vi likväl hoppas blott vara inbillad) som lurar bakom en så inbringande ränta. Pariserbörsen lider ännu af återverkningarna efter förra månadens stormar. Spekulationen har behof af hvila, ty de förluster, som vid månadsliqvidationen visade sig hafva uppkommit, befunnos högst betydligt större än man först förmodade och kunna endast jemföras med de olyckor, som förorsakades af 1848 års revolution. Af de spekulanter, som icke kunnat uppfylla sina förbindelser, hafva flera försvunnit och skola förmodligen icke vidare låta höra af sig. Alia vexelmäklarne hafva lidit mer eller mindre och somliga gjort oerhörda förluster. Den naturliga följden häraf har ifvit en afgjord vedervilja för spekulationsaffärer, hvilken, af många anledningar att sluta, kommer att fortfara ganska länge. Stiltjen i krigshändelserna är äfven egnad att gifva börsen en behöflig och efterlängtad ro, men i alla händelser vore den rent af oförmögen att begagna sig af de tillfällen som kunde erbjuda sig. — ,, Man har icke ens, säger Journ. des Deb. i sin finansiella veckoöfversigt. kommit sig till med att spekulera på freden och man är fullkomligt likgiltig för utjemnandet af de sista svårigheterna för dess undertecknande. Man skulle i morgon kunna tillkännagifva att Preussen och Österrike omfamnade hvarandra, att Italien funne sig tillfredsstäldt, att Frankrike hade att glädja sig åt priset för sin bemedling, att England och Ryssland visade sig såsom ointeresserade åskådare, att hela Europas tankar endast sysselsatte sig med den stora verldsexpositionen nästa år, och man skulle ändå icke finna börsmännen disponerade att genom en lifligare spekulation fira endrägtens och fredens återställande. De påstå att allt detta har blifvit betaldt och mer än betaldt, och att fonderna redan nu stigit högre än efter de föregående krigens slut. — Den enda politiska tilldragelse, som på allra sista tiden väckt något interesse på börsen, är kejsarinnans af Mexiko ankomst till Paris, hvilken uppskrämt innehafvarne af mexikanska papper. Denna resa betraktas såsom början af slutet på det mexikanska kejsareväldet, och man väntar att snart få höra talas om kejsar Maximilians thronafsägelse. På de europeiska börserna var räntan omkring den 11 dennes följande: Bankdisconto. Privatdisconto. Paris ....... 32 proc. 3 proc. London ..... 10 — Wien.... 5 6 Berlin..... BAM . 6 Frankfurt. ..... 5 — Amsterdam .... 7 7 Turin..... 8 — Brissel ...... 5 då 512 5 Madrid ...... 9 — Hamburg ..... — 3 Petersburg . .... 912.,