Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 augusti 1866, sida 2

barrigre du tröne. På begge dessa ställen hade stora folkmassor infunnit sig. Bland annat, som skulle tjena till ögonfägnad, var en diorama, föreställande ,,slaget vid Sadowa och , Garibaldis kämpar. Vid t barrigre du tröne utgjorde blusmännen med sina familjer flertalet, under det på jnvalidernas esplanad befann sig en mera blandad publik. På sistnämnde ställe befunN no sig äfven medlemmar af den kinesiska ambassaden. Läkasom alltid på Napoleonsdagen, så invigdes äfven i år en del nya byggnader, hvilka så att säga — bilda ett element i den närvarande regimen. Bland dessa byggnader voro detnya tornet på Hotel de Ville, Floraflygeln vid Tuilerierna. polispresekturens nya fasad och den nya kasern, som ligger midtemot nämnde prefektur. I Louvren vard. 14 d:s en stor festdag. Hvarje dag utdelas på denna dag hederspriseråt konstnärer; som deltagit i konstutställningen, samt åt laureaterna i skolorna tör de sköna konsterna. Marskalk Vaillant, minister för det kejserliga huset och de sköna konsterna, höll ett tal, i hvilket han gjorde en minnesteckning öfver de under förflutna året aflidna notabiliteterna i konstnärsverlden, bland andra bildhuggaren Nantelil samt målarnej Troyon och Hippolyte Pellange. Den sistnämndes sista bataljmålning föreställer de franska gardenas nederlag vid Waterloo, och af denna tafla tog sig marskalken anledning att i talet äfven vidröra franska armåens ärorika bragder, bland annat yttrande, att ,,nederlagev vid Waterloo torde kunna motvägas af segrarne vid Sebastopol, Solferino och Magenta. Årets konstutställning hade icke varit af den beskaffenhet, att de tvenne stora hedersmedaljerna kunnat utdelas. Hvad nästa års utställning angår, yttrade ministern, det den kommer att ega rum samtidigt med den stora internationella utställningen, samt att de taflor, som då ega att täfla om priser, skola vara målade efter 1855. ,Lyckligt och stolt — så slutade prisutdelaren — öfver det inflytande, som dess herrskares vishet utöfvat på Europas rådslag, skall Frankrike på samma gång fira fredens återvändande och arbetets allmänna återupptagande. Representanter af den franska skolan! I påminnen Eder helt visst, att hela konstverlden har sina ögon riktade på denna skolas verk; I skolen infläta nya blommor i Eder ärorika krona. SPANIEN. Efter marskalk Narvaez utnämning till spansk ministerpresident hör man blott obetydligt talas om sakernas verkliga tillstånd i Spanien. Det skräcksystem, som der blifvit infördt efter ODonnels störtande, är så beskaffadt att knappast någon har mod att — ej ens i privatbref — öppet uttala sig. Emellertid hafva några underrättelser kommit till ,,Avenir national, som skildra tillståndet i detta olyckliga land på följande sätt: , Man kan knappt göra sig en föreställning om den ställning, i hvilken Spanien för närvarande befinner sig. Sedan mqvisitionens och Ferdinand VII:s tider har icke rådt en sådan skräckregering, sådan dödstystnad. OBonnels liberala despotism har efterföljts af Narvaez absoluta despotism, åt hvilken drottningen anförtrott de enda ännu regerande bourbonernas väl. Alla liberala tidningar äro undertryckta. De få tidningar, hvilka blifvit vid lif, inskränka sig till icke att meddela politiska underrättelser, utan de obetydligaste händelser. Några egentliga tidningar och föreningar finnas icke mera. De offentliga ställena stängas kl. 10 om aftnarne; ett helt folk af 17 millioner synes likasom dödt. Marskalk Narvaez, som ser Europa sysselsatt med de allvarsammaste frågor, tror att den allmänna uppmärksamheten icke skall oroa sig öfver hans våldsamma uppträdande. Hvarje dag företagas i Madrid och på hela halfön, särskildt i Barcelona och Sevilla, arresteringar och arkebuseringar. Vid nattens inbrott genomtågas gatorna af gensdarm-patruller med laddade gevär. Alla, som kunna fly från Spanien, göra det. Om vi icke fruktade att väcka den spanska polisens uppmärksamhet, så skulle vi anföra exempel af uppoffring, hvilka tillika bevisa marskalk Narvaez inqvisitoriska despotism och de medel, till hvilka man måste taga sin tillflykt, för att undgå den. Ett privatbref säger: .,Sedan koleran förlidet år har man icke sett Madrid så folktomt som nu; man flyr för att icke landsförvisas, arresteras eller nedskjutas. Antalet af de spanska flyktingarne tilltager betydligt i södra Frankrike. Narsaez har åt erkebiskopen af Burgos åter uppdragit prinsens af Asturien uppfostran; denne prelat är en af cheferna för det ultramontana partiet. Man vill åter väcka till lif de religiösa 1840. Den nya regeringen synes endast ännu stödja sig på bajonetter och munkkåpor. Men våldet ger ingen kraft, och det finnes många personer som tro att ordnarne, hvilka varit otillåtna sedan år; drottning Isabella, som begifvit sig till Ä a f — —— — — — — — — — —— —t —— — in ma ARA tr ms OA KM — — — rm Am AA AR — — mD — — YA fn —— —ö— ED — — — U— —A—2E— OA ON — Sr — ed oh UU AA MAA — — AA —— — — — — — — : — —