den enkla åsigt, att koleran kringsprides af individer utaf det slägte, som af densamma hemsökes, nemligen af menniskor. om här och der en länk saknas i den kedja, som betecknas af farsotens gång. så är detta icke mer än man borde vänta, när man betänker sjelfva sjukdomsämnets osynlighet och de många omständigheter. som hindra en forskare att följa farsotens spår. I början af Mars 1865 anlände från Ostindien till Jedda tvenne dit bestämda sartyg. De talrika passagerarne bestodo till största delen afjavanesiska pilgrimer, som ämnade sig till Mecka. Fartygen hade utlupit från Singapore, och kort efter att de besökt Makalla, en hamn på Arabiens södra kust, yppade sig kolera ombord och anställde svåra härjningar. Anmärkas bör, att farsoten då samtidigt grasserade på sydkusten af Arabien, i Persien och i presidentskapet Bombay. Sedan pilgrimerna blifvit landsatte i Jedda, begåfvo de sig efterhand på väg till Mecka. Mot slutet af April erfor man i Europa, att en ovanligt stor dödlighet hade rådt bland de till Mecka vallfärdande och derifrån återvändande skarorna. Längs vägen mellan nämnda stad och Jedda voro långa grafvar, i hvilka de döde blifvit af sina resekamrater begrafna, utan att hafva undergått den i koranen föreskrifna tvagningen. Orsaken till dödligheten var kolera. Från Jedda följer rapporten farsotens gång till Suez, dit den infördes med en engelsk ångare, som hade 1500 återvändande pilerimer ombord. Mellan den 22 Maj och 1 Juni gingo många pilgrimer med jernvägen från Suez till Alexandria. Den 2 Juni utbrast koleran bland innevånare i Alexandria, som hade varit i beröring med pilgrimerna, samt utbredde sig och tillvexte efterhand i häftighet. Före slutet af Juni hade den i epidemisk form uppnått Cairo, de förnämsta städerna på Nilens delta och åtskilliga byar på Suez-näset. Derifrån spred den sig till mellersta och öfra Egypten samt stannade först på gränsen af abyssiniska höglandet. På en annan kommunikationslinie spreds sjukdomen till Syrien. I Damaskus inträffade det första kolerafallet d. 1 Augusti. Den syriska pilgrimskaravanen från Mecka hade anländt dit d. 17 Juli. Från den stora medelpunkt för smittan, som Alexandria hade blifvit, följer man densamma, alltid såsom importerad, till Smyrna, Konstantinopel, Ancona, Marseille, Paris, Southampton och Guadeloupe. Den 3 Nov. inlopp skeppet , Atalanta från London, via Havre, i Newyorks hamn med kolerasjuke ombord. Från Konstantinopel, såsom den andra stora medelpunkten, kan man utpeka farsotens väg till städerna på kusten af Marmorasjön, till Trapezunt och Svarta hafvets södra kust, till Odessa, Sulina och städerna vid Donau, till Taganrog och städerna i det östligaste Europa. Eget nog inträffade farsotens första utbrott, hvad mellersta Europa angår, i sachsiska staden Altenburg, ungefär 4 svenska mil söder om Leipzig. Altenburgs afstånd från de platser, som koleran då hemsökte, är så stort, att sättet för dess importering blir en ganska intressant punkt. Rapporten visar, att de första kolerafallen i nämnda stad egde rum bland personer, som nyligen anländt dit från Odessa. Farsoten visade sig i Altenburg i slutet af September eller början af Oktober. I Odessa, der den bortryckt icke mindre än 1,765 personer, hade den härjat under Juni, Juli och Augusti månader. Sjukdomen fortfo i Sachsen och vid bajerska gränsen, ehuru i mild form, under hela vintern. Under den påföljande sommaren utbredde den sig till landsträckor vester om dessa trakter, samt till Belgien, Holland och Preussen. Ofvanstående utgör blott en mager skizz af de rikhaltiga detaljer, som förefinnas i hr Radclistes rapport. Det återstår att påpeka, huru anmärkningsvärdt den åsigt, att farsoten spriddes medelst menniskor, understödes af rapportens data. Under föregående epidemier uppträdde koleran, hvad England beträffar, först i de hamnar, som stå i omedelbar beröring med de delar af vestra Europa, i hvilka farsoten då herrskade. Under den nuvarande epidemien angreps först Southampton — en hamn, som står i oafbruten förbindelse med Alexandria, den stora medelpunkten i Levanten för smittans spridning. Dödsfall af kolera inträffade ombord å tvenne fartyg, som från Alexandria anlände. till Southampton i slutet af Juli månad. A ett tredje skepp, som från samma hamn ankom till Southampton den 11 September, hade en passagerare och två af besättningen lidit starkt af ,,diarrhö. Några få dagar efter detta skepps ankomst hade farsoten utbredt sig i Southampton; mellan den 17 September och 4 November inträffade 60 fall, af hvilka 35 dödliga. I år deremot, sedan koleran spridt sig till Europas vestra kuster, uppträder farsoten i Liverpool, införd dit af tyska emigranter från Holland.