omröstningens frihet. —— — Norge. Telegrafförbindelsen mellan Norge och Skottland. Den 6 dennes hölls på kristiannia börs, på inbjudning af direktionen för let svensk-norsk-brittiska telegrafbolaget, den förut omnämnda allmänna bolagsstämman, rörande den föreslagna anläggningen af en underhafstelegraflörbindelse mellan Norge och Skottland. Om förhandlingarne dervid skrifves till Nya Dagligt Allehanda: Professor Broch genomgick först de föreslagna förändringarna i de den 23 sistl. Januari antagna stadgarna, för hvilkas antagande bolagsmännen voro sammankallade. De föreslagna ändringarna bestodo först och främst i en sådan ändring af tiden för inbetalningarna å aktierna, att den skulle verkställas i fem månadtliga terminer med 115 hvarje gång: vidare i en nedsättning af den antagna telegraftaxan från 5 sh. till 3 sh. eller 2 rdr 70 öre rmt; vidare föreslogs att den bestämmelsen, att man för ledningens underhåll och för bildande af en reservfond till anläggningskostnadens amortering och möjligen äfven framtida anläggning af flera ledningar skulle använda eller aftta hälften af inkomsterna efter afdrag af de r driften och förvaltningen nödiga utgifter, ända till 5,000 pund sterling årligen, skulle ändras derhän, att af bolagets bruttoimkomst först bestridas alla de till underhåll, drift och förvaltning nödiga utgifter, medan af den återstående delen af inkomsten högst 6 procents ränta utbetalas till aktieegarne, hvarefter af återstoden hälften afsättes till en reservfond och den andra hälften utdelas såsom en ytterligare vinst för aktieegarne. Man ang riktigast att på detta sätt låta företaget i framtiden mera sköta sig sjelft. emedan det ansågs onödigt att åtminstone under den första tiden använda en så betydlig del af inkomsterna till bildande af en reservfond. Slutligen föreslogs den bestämmelsen, att, så framt den för anläggningen af telegrafledningen nödiga summan icke kunde åstadkommas genom den första aktieteckningen, bolagets direktion skulle bemyndigas att genom lån söka anskaffa högst hälften af anläggningskostnaden mot säkerhet i telegrafledningen och dess inkomster. Alla dessa ändringsförslag antogos enhälligt och utan diskussion. Vidare beslöts att för akticteckningens befrämjande trycka blanketter med förteckning på aktieegarnes namn och sända dem till kommissionärerna utom Kristiania med anmodan att ytterligare verka för saken. I Kristiania hade man lyckats att få somliga att fördubbla, ja tredubbla sina aktier. Vid sammankomsten tecknades aktier för öfver 5.000 spdr, oaktadt densamma var mindre talrikt besökt till följd af en mängd handlandes frånvaro på resor. Under sammanträdets lepp meddelade professor Broch åtskilliga upplysningar om den konkurrerande linien från Jutland till Storbritannien, till hvars anläggande danska regeringen meddelat koncession åt ett engelskt bolag. Engelska parlamentsledamoten Wyld hade varit i Kristiania och bedt professorn framställa de vilkor, på hvilka det norska bolaget ville afstå från sin plan. Hufvudafsigten med den engelska linien vore att få en ny nordligare transatlantisk linie till Amerika. Danmark hade förpligtat bolaget att draga linien från Jutland — såsom vilkor för att den skulle få gå öfver Färöarna — och från Jutland skulle den gå till Skottland samt sedan öfver Fär island och Grönland till Nordamerika. För det engelska bolaget vore den transatlantiska linien hufvudsaken, och det hyste godt hopp om att den skulle komma till stånd. De långa ledningarna kräfde väl längre tid för telegraferingen, men bolaget ansåg dock att på dess linie skulle komma att telegraferas många gånger snabbare än på de andra, emedan bolagets kabel sammansättes på ett eget sätt, äfvensom bolaget hade ett eget slags mekaniska apparater. Taxan trodde bolaget sig unna bestämma till 2 sh. 6 pence. Bolaget skulle hafva sin egen linie genom England till London, och linien öfver Jutland skulle bolaget sätta i förbindelse med Stockholm. I händelse förbindelsen öfver Jutland skulle störas genom fiendtlig ockupation, ville dessutom det engelska bolaget lägga en linie utanför den jutska kusten, så att förbindelsen skulle kunna oafbrutet fortgå. Bolaget hoppades slutligen att kunna fortskaffa de norska telegrammen både snabbare och billigare än som låter sig gö genom de engelska bolag, som be telegraferingen genom England, ty af 3 sådana bolag, som funnos, hade det ena gjort cession och de begge andra voro på väg att sammansmälta till ett enda, som då godtyckligt kunde stegra taxan. Med anledning häraf förklarade prof. Broch, att han ej hyste någon fruktan för stegring af prisen å telegrammer från de engelska bolagens sida, emedan konkurrens i sådant fall snart skulle uppstå och nedtvinga prisen. Hvad angick förhindelsen att i händelse af krig lägga en kabel utanför Jutland, så vore det ej särdeles mycket att lita på att en sådan komme till stånd, och om å äfven skedde, skulle den svårligen blifva färdig förrän kriget med nutidens snabba krigföring vore slutadt. Ivad beträffade det engelska bolagets kilda mekaniska apparater, kte han, att kerligen skulle komma att införas äfven på andra linier, så framt de visade sig ändamålsenliga. Från norsk sida hade man intet emot e! nedsättning af priset och vore således icke obe: gen mot en konkurrens. Det engelska bolaget hade icke ännu fått det behöfliga aktiebeloppet tecknadt, och genom att inlåta sig med detsamma kunde hela saken komma att dragas ut på tiden Sedan ingen enda yttrat sig för antagande ai det engelska tillbudet, fattades de beslut, för hvilka ofvan redogjorts.