Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 augusti 1866, sida 2

gra föredraga stål och andra gift — de är enda skilnaden. — Mycket förbunden, mrs S. Jag spa rar min hämd tills nästa gång ni behöf ver min tjenst. Hugh Farquhar skrattade och steg upi för att taga afsked. — Då krig blifvit förklaradt, sade han vill jag lemma er att väl utkämpa det Doktor Topham, vill ni komma upp ocl röka en pipa turkisk tobak hos mig i mor son afton? För närvarande är jag blot en eremit och bor i ett litet torn för mig sjelf, som en råtta i en fälla; men dt skall glädja mig att se er och lära känn: er bättre. Mrs Sandyshaft, ni måste låts mig veta, när ni har valt en hustru a mig. Om ni kunde tillåta mig att se da men innan vi mötas vid altaret, skulle jag föredraga det; men gift för Guds skul nte bort mig oförvarandes! — Ni skall sjelf få välja, mr Farquhar svarade min tante. — Jag ämnar göra de ler kalaset, kan jag försäkra er. — Inte för min skull, jag ber! — Jo, för er skull uteslutande — deröre skall ni blifva tvungen att infinna er lerpå. Och dermed. togo de hvarandra i hand och skiljdes. Då mr Farquhar lemnade ummet, gaf han mig ett tecken att följa och gick tyst med mig till trädgårdsporen. Der stannade han. — Barbara, sade han mildt, hvarföre var du så ond för en stund sedan, då jag itbjöd dig asken. Jag hingde hufvudet och kunde icke inna några ord till svar. — Om du hade vetat, fortsatte han i amma ton, hur mycket besvär jag hade