Barbaras Historia ). (Öfversättning från Engelskan af S. N—n.) — Och mrs Sandyshaft — hvad sade hon? — Åh, hon sade, att mr Farquhar var en öfverdrifven narr och en galning! Främlingen skrattade åter, men med en mörk rodnad på kinden, liksom om källan till hans nöje knappast vore någon behaglig. — En icke serdeles smickrande utsago, på min ära! sade han. — Lärorik likväl, om den tages som måttstocken för allmänna opinionen. Det är väl för Hugh Farquhar, att hans hörsel är mindre skarp än signor Heimdalls, himmelsk i åminnelse! — Heimdall! utropade jag. -— Hvem var han ? — Heimdall, min kära lilla Barbara, sade fremlingen, var en mycket aktningsvärd person. — Han agerade som väktare hos de skandinaviske Gudarne, och hans öron voro så besvärligt skarpa, att han kunde höra gräset vexa på marken och ullen på fåren. Det var nu min tur att skratta. — Det är en fesaga! utropade jag. — Hvad mera derom? — Mera än jag kan säga dig nu, svarade han seende på sitt ur. — Vediamo — klockan är blott sju minuter öfver sex, och vi skola hafva tillräckligt dagsljus mer 9 Se H-T. N:o 154.