Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 augusti 1866, sida 3

Blandade ämnen. Galen kurs. En sjöman i Newyork, som skulle taga plats i en omnibus, fick dervid sin ena fot i en ladys krinolin. ,,Ursäkta mig, jag styr galen kurs-, sade sjömanne det han gjorde ett lätt språng för att komma lös, men råkade i stället med den andra foten i en annan dams krinolin, och föll pladask framstupa i omnibusen. Halloh! kusk-, ropade han nu, kasta ankaret ett ögonblick: jag trodde jag gick in i en omnibus, men jag har kommit in i en tunnbindarverkstad. Öfver ån efter vatten. I Borgholm har nyligen ett badhus blifvit anlagdt. På tal om detsamma berättar tidningen Kalmars korrespondent följande anekdot: En herre, hemma i eller vid Borgholm — jag hörde ej så noga hvilket — beslöt att med sin unga, men sjukliga fru resa till någon badort. Borgholm kom ej i fråga, troligen derföre att det låg allt för nära till hands. Nej, långt, långt bort, och så bar det af till Södertelge, SÖ öping eller såder bortåt. Vid ankomsten i.let går herrn med sin fru till läkaren, utan att för denne omtala hvarifrån de voro komne. Sjukdomen beskrifves — råd och upplysning ras. Läkaren — en ärlig själ — svarar helt na res till Borgholm och bada der! — Uti allt finnes en sens moral, och äfven denna lilla passage kan ha sin tillämpning på svenskarnes stora böjelse att i tid och otid slösa, utan att på minsta sätt framkasta en liten höflig fråga till sig sjelfva: kan jag ej göra så eller så för billigare pris och ändå vinna samma resultat? Sätt att skydda råg mot regn. Fr landtbrukare i Norrköpings trakten har Norrk Tidning emottagit följande upplysning: Så vidt möjligt bindas icke rågkärfvarne förr än halmen är torr; kärfvarne göras någorlunda jemna och bandet sättes ej högre än cirka ?, aln från roten. Tag en kärfve, sätt den rätt upp; på ömse sidor om densamma sättes en kärfve sålunda, att båda bilda en uppå spetsig vinkel. Tag sedan tvenne kärfva, en i hvardera handen, sätt en på hvarje sida midtför den rätt uppstående; sedan sättes en kärfve i hvarje hörn och förses med ett om axen löst tillvridet band af råghalm. När skylen eller röken är rätt satt, är den fyrkantig, och på hvarje sida räknas till 3 kärfvar. Skylen innehåller således 9 kärfvar. Till hatt tages en någorlunda stor kärfve, fri från gräs. Bind ett band hårdt vid ändan; dela sedan hatten i ungefärligen tvenne lika delar och sätt densamma på skylen med axen nedåt; bind sedan ett band helt löst utanpå. På detta sätt kan rågen skyddas mot regn en längre tid. Vidtag förberedande åtgärder och skaffa eldrior. Nytt snabbskjutningsgevär. Den 3 dennes profsköts i Paris ett nytt bakladdningsgevär inärvaro af en talrik publik, till största delen bestående af vetenskapsmän och officerare. Det nya gevärets uppfinnare är en hr Jarre och vapnet kallas Jarregeväret. Uppfinnaren hade lofvat att man med hans gevär skulle kunna skjuta sextio skott i minuten. Vid profningen befanns det, att icke blott detta antal skott kunde lossas på en minut, utan sjuttio eller åttio, ty på 40 sekunder lossade geväret sextio skott. ,Ja, säger Patrie, ,,skotten föllo så tätt på hvarandra som under skarp plutoneld. I gevärets mekanism är revolverprincipen använd och förbättrad. Två män, beväpnade med dylika gevär, äro lika goda som en hel pluton, och fyra män skola kunna försvara sig som en infanteri-carr. Profningen skedde i Gymnase Paz, der man ej hade tillfälle att få se hvilken verkan kulor ur detta gevär hade. Man sköt vid detta tillfälle blott lösa skott. Trots de snabba skotten var man dock af den tanken, att detta gevär ej är lämpligt till krigsvapen. Skarpskjutning med detta gevär skall snart företagas.