Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 augusti 1866, sida 2

PA ÖDåd tHA TtUIIKOIIIII ITICT. Det är sannt att bolagets bätar på senaste tiden sedan jernyägen öppnats gingo med ingen prosit. k Vi lemna alldeles åsido, om jernvägen uteslutande lc ärtill var skulden. Hr Wallenberg var imellerd tid direktörs-suppleant i bolaget och kände lika så väl sem de öfriga direktörerna, att det gick an sS att byta om linie, när kanallinien visade sig dålig. a Så skedde äfven, och vid den tiden, då den for-3 cerade försäljningen verkstäldes, hade redan tvenne af båtarne blifvit flyttade på linien Malmö— Köpenhamn, der utsigterna till bättre affärer genast så öppnade sig, ehuru något bättre resultat då-ännuf icke kunde vara synligt i räkenskaperna. Direkf, tionens ledamöter hade träffat åtskilliga uppgörelh ser och aftal, så att med säkerhet kunde motses en god vinst för dessa begg. rtyg, Stockholm och Daniel Thunberg. Det var äfven tydligt att st då dessa tvenne borttogos ifrån kanallinien, skulle sh de återstående kunna göra bättre affärer, och ännu bättre i fall blott ett enda qvarblefve på linien, g som också skedde. Amiral v. Platen blef ensam ÅY 0 n qvar på kanallinien och Göteborg fick hvila tills vidare, dock med öppnad utsigt äfven för detta fartyg till snar förtjenst på ett annat håll. Allt detta måste hr Wallenberg känna och förnekar troligen icke heller att han kände genom b den ställning han såsom direktörs-suppleant inned hade i bolaget. Att icke, innan sådana förändrade t r anordningar vidtagits, någon vinst borde kunna lemnas af samtliga ångbåtarnes trafik på Göta kanal, med jernvägen till konkurrent, var alldeles k klart. Det var derför lika klart, att aktierna un-der sådant förhållande skulle falla i värde, helst y som få kände de bättre utsigterna. De föllo äfven. Misstroende mot dem utbreddes, och en sådan skräck ingafs specielt en för oss namngifven I aktieegare, som numera är afliden, att han redan s skattade sig lycklig att bli af med fartygen förlt det låga, erbjudna priset. Huruvida några aktier blifvit å börsauktion sålda för 100 rdr, såsom hr Wallenberg uppgifver, är oss obekant. De, som k följt affären, tro sig veta, att sådant ej varit sal-c let. Om det skett, anses det åtminstone ej skett t mer än en gång och kanske blott med en eller 1 två aktier. Att bestämma värdet efter en sådan tillfällig försäljning, i fall den nemligen skett, är i alla hänseenden oriktigt, emedan aktierna lika l väl genom de utbredda ryktena om det dåliga re-s sultatet af båtarnes verksamhet på kanalen kunde betalas med en obetydlighet, som de kunde betalas högt nog af den, som kände de nya träffade anordningarna för bättre profits erhållande. Allmänheten liksom största delen af akticegarne voro derför i fullkomlig okunnighet om hvad aktierna egentligen voro värda. Ett bevis härpå förekom, då en dag en enkefru genom ombud besökte en af bolagets direktörer för att försälja 6 innehafvande aktier, hvilkas värde hun ej så noga kände, men hvilka hon i alla händelser, i anseende till revarande penningebehof, var sinnad att afyttra ör 100 rdr rmt. Direktören, som då kunnat tillegna sig dem för detta pris och väl kände, att han utan risk kunnat betala dem vida högre, ville ( dock icke missbruka sin ställning som direktör i bolaget med att inlåta sig i något slags köp. Han tillrådde derför att icke försälja dem för sådant vrakpris. Sedermera försåldes dock dessa aktier till en person, som stod utom bolaget, för 100 tdr imt stycket, och måhända är det denna affär, som gifvit anledning till uppgiften om att aktierna på börsen noterades till detta pris. Härmed må nu vara huru som helst. Vi neka icke möjligheten af att någon enstaka försäljning på börsen egt rum, ehuru sådant på den tiden, d. v. s. på våren 1865, var obekant och icke heller åberopades vid den extra bolagstämman, då den forcerade försäljningen beslöts, då endast ofvannämda köp framhölls ifrån den sidan, som 1 ville antaga det inlemnade anbudet. I anseende till de klena affärer bolaget gjor hade man inom bolaget blifvit betänkt på att en eller två båtar — och bolaget hade gifvit direktionen uppdrag att skaffa köpeanbud. Det är således icke alldeles sannt, då hr W. säger, ,att vid flera bolagsstämmor diskuterades frågan om fartygens försäljning och bolaget hade redan längesedan bemyndigat direktionen att skaffa köpeanbud.. Det hade nemligen aldrig varit fråga om alla fartygen. Icke heller hade bolagsmännens hatt någon aning om att icke bolaget skulle! pröfva de möjligen inkommande anbuden, innan saken afgjordes. På bolagsstämman näst före den extra stämman, då köpet afgjordes, synes det icke ( ens varit fråga om alla båtarnes försäljning, och föremålet för den extra bolagsstämman var ingalunda att assluta något köp, utan att besluta om ( försäljning af ett eller flera fartyg skulle ega rum. Annonsen bekräftar detta. Den lyder så: Aktieegarne i ångbåtsbolaget Stockholm—Goteborg kallas till extra bolagsstämma å Stockholms börs, uti de rum som derstädes 1 tr. upp anvisas, !( Onsdagen den 12 nästkommande April kl. 5 e. m. för att öfverlägga och besluta om försäljning af ett eller flera af bolagets fartyg, jemte andra dermed gemenskap egande ärenden. Stockholm den 8 Mars 1865. Direktionen. 1 Denna annons kunde så mycket mindre afse något köps afslutande, som till direktionen ännu icke något anbud inkommit och direktionen icke Oo hade sig bekant att någon spekulerade på denna affär. Den extra bolagsstämman sammanträdde emel-Jr lertid den 12 April kl. Först kl. 11 sam-11 ma dag kom det af hr ingeniören Lindberg gjorda anbudet till direktionens kännedom. Den korta preskriptionstiden af tvenne dagar och de utfästa korta betalningsterminerna — inom den 1 Juni så vilja vi minnas skulle hela summan vara betald — f ingaf en af direktionsledamöterna den riktiga tanken att här var fråga om allvar, hvarför han skicN kade bud till åtminstone en större aktieegare — I. som sjelf meddelat oss allt detta — att han skullef infinna sig vid bolagsstämman för att bevaka sina intressen. Han försummade emellertid detta, likI som en mängd andra aktie-egare, isynnerhet de i Göteborg, der största antalet fanns, alla lefvandeO i den tro, att ingen försäljning vid denna stämma s v 102 22 — — — — — kunde komma i fråga, emedan annonsen icke in-y nehöll att stämmans föremål var att pröfva något 1 inkommet låneanbud till antagande eller förka-. stande och bolagsreglementet innehöll att på extra ? bolagsstämma intet fick afgöras, som ej i kallelcen var tydligen utsatt. 0 Men man hade bedragit sig i denna förutsättning. Bolagsstämman sammanträdde, anbudet upplästes, och direktionen, eller åtminstone dess fiertal, öfverrabh skades af den åsigt, som tycktes vara förherrskan-o de bland stämmans pluralitet, att saken genast sj skulle afgöras. En af direktionsledamöterna, om vår sagesman ej minns orätt sjelfva ordföranden i direktionen, framlade då inför stämman de ofvan af oss påpekade förhållandena om bättre utsigter för framtiden genom de helt nyss vidtagna anordningarna. Han framhöll med värma huru resultaten nu borde bli helt andra och han erinrade om nödvändigheten att respektera de frånvarande delegarnes rätt. Det var att tala för döfva öron. Endast några helt få delade hans åsigter. Han plägade vid föregående stämmor genom fullmakt representera flera bland aktie-egarne i Göteborg, han uppgaf att han telegraferat till Göteborg för att äfven nu erhålla dylika fullmakter, om hvilkasC snara ankomst tvifvel ej förefanns, och frågade der-J) ör om det icke kunde tillåtas honom att votera bh för dessa Göteborgska aktier under förutsättning att de ankommo. Det afslogs. Han föreslog att i stämman, som ej var sammankallad för att antaga sb eller förkasta något köpeanbud, utan för att be-y sluta om försäljning eller icke af ett eller flera f n å t DJT——— fartyg skulle åminstone ajournera sig på 8 dagar för att frånvarande aktieegare skulle kunna få bevaka sin rätt, hvartill så mycket större skäl förefanns, som de voro okunniga både om köpeanbudet och de förbättrade utsigterna. Äfven denna billiga begäran afslogs. Det syntes vara så väl förspändt, att allt räsonnerande var öfverflödigt. Ja, U man ville till och med låta den lilla reservfonden t gå med i köpet, men detta lyckades det dock för su den motsatta sidan att afböja. Saken var sålunda 6 i en hastig vändning afgjord och stämman afslöts; en timme derefter anlände de ofvannämda fullmakterna från Göterorg; de -hade kommit en timmelh för sent. Alla båtarne voro nu sålda. k Hvad som på bolagsstämman af en direktions: ledamot anförts om de bättre utsigterna för bolac get besannades fullkomligt. Man har berättat oss, k att de båda fartygen Stockholms och Daniel Thunbergs nettovinst för förra året gick till inemot 30,000 rdr och att Amiral von Platen i nettovinst inseglade omkring 8,000 rdr. Försäljningen ar ingfartyget Göteborg och sedan af Amiral von Platen har som bekant, redan mer än betalt kö-S killingen för alla 4 fart