Jag upprepade min fråg ga för tredje gången. Min tante 1. ynkade pannan och skakade på hufvudet. — Jag skall säga dig hvad det är, Bab, — sade hon vresigt, — du gör för många frågor. Mitt lif är en ständig katekes; och för hvarje andetag du drager, kunde man skrifva ett frågetecken. Jag står inte ut med det längre. Der finns en encyklopedi derhemma — tjugotvå delar — och hädanefter, då du öuskar veta någonting, så läs det för dig sjelf. Paul Veronese i sanning! Se efter honom under V, och der skall du finna honom. Förtjust att få tillträde till bokskåpet, sprang jag åstad, med nyckeln i hand, och tillbr agte återstoden af morgonen med att studera dammiga volymer. Jag såg under V utan framgång; men slutligen fann jag, efter något besvär, allt hvad jag önskade veta, fann, att under det denne store artist ännu var en yngling, hade sjelfva hans medtäflare tilldömt honom ett pris, om hvilket de alla täflade — att han vid mognare ålder skapade en konstskola och var kamrat med ambassadörer och kungar — att hela kyrkor och palatser blifvit riktade genom hans pensel — att han i lifvet förvärfvade sig ära och i döden odödlighet. Så kort och mager denna biografi än var, gjorde den likväl ett djupt intryck på mig. Den kom till mig som en uppenbarelse och bländade mig med ovissa drömmar om konstlif och prakten hos medeltidens målare. Hänvisningar i den ena artikeln förde mig till upptäckten af andra, och Leonardo da Vincis, Titians, Rubens och Vandykes lefvernesbeskrifningar slukades ifrigt etter hvarandra. Då jag g aldrig i mitt sir hade sett någon rik