följd af th, som utgjorde hans enda dryck, att han utan fara att insomna kunde sätta sig ned. På tredje dagen stapplade han ofta af trötthet och svaghet. På den fjerde dagen var han så svag, att man måste understödja honom, och ofta föll han i vanmakt. Då han för hundrade gången hade släpat sig genom banan, lade man honom till sängs, men fann nödvändigt att hvarje timme väcka honom, och stundom måste man hålla honom i sängen, ty hans nervsystem var mycket uppskakadt. När han någorlunda hemtat sig, förklarade han, att icke någon summa kunde förmå honom att ännu en gång förnya profvet. I Baltimore har en person försökt detsamma, men dog på den 97:de timmen.