ga lanternorna å sluparne gjorde inseglingen frår segelleden under Kastellholmen till Ladugårdslandsviken till en praktfull syn i den mörka qvällen. — Under väntan på segelsällskapets återkomst hade man vid 10-tiden på aftonen nöjet beundra ett briljant fyrverkeri, som afbrändes på norske korvetten Nornen. I ett ögonblick stod korvettens tackling i lågor, en sol lyste på hvarje rånock och fräsande raketer uppkastades. En stund derefter afbrändes ett fyrverkeri med bengaliska eldar på Mosebacke. — Andakt. I Ny Illustr. Tidning för i Lördags läses: .Förliden Söndag hade hela Stockholms befolkning ett särdeles andäktigt utseende, allas blickar voro rigtade mot höjden; det såg verkligen uppbyggligt ut och det tycktes som om man , kände i luften någonting högtidligt, sällsamt och stort. I sjelf va verket var det bröderne Berg, hvilkas ballong fäste den allmänna uppmärksamheten. Det var en ståtlig syn att se det stora luftskeppet segla upp bland molnen, och man kunde icke nog beundra det säkra och tryggande i alla dess manövrer, när det slutligen med majestätiskt lugn sänkte sig ned vid Kungshatt. Den gamla stången, sjelf ditställd såsom minne af en vacker luftfärd, lyfte icke på hatten en gång; men ställets egare var mera artig och gjorde att de djerfve aöronanterna, på den plats de utvalt, icke förfelade ett godt mål. — Bröderna Berg uppgingo i Söndags afton omkring kl. 7 på sin andra luftresa. Vädret var, berättar D. N:r, lika vackert och gynnsamt för deras färd som förra gången och åskådarna voro väl ungefär lika många som då. Denna gång hade de två passagerare med sig, en manlig, verkgesällen Segerholm (hos smidesfabrikören Hall) och en qvinlig, m:ll Helene Madsen, danska till börden och tillhörande ett sällskap som sjunger i Humlegårdens rotunda. Den stora ballongen höjde sig långsamt, men fördes temligen hastigt bort för sydlig vind åt Danderydstrakten. Ännu sedan seglarne höjt sig öfver de tunna skyarna kunde man genom kikare se, huru de med sina näsdukar vinkade farväl åt de många tusende åskådare, som med intresse följde deras färd. — Kammarladdningsgevär är, yttrar en insändare till Dagl. Alleh:a, ingen ny uppfinning, men det är först i senare tider man fått goda krigsgevär af denna sort. Det omkring 10 år begagnade tändnålsgeväret är långt ifrån det bästa bandgeväret, och preussarne skulle säkert icke nu mtaga det, om de skulle börja skaffa si kammarladdningsgevär. I början grubblade ippfinnare öfver svårigheten att få ett rörigt kammarstycke gastätt emot pipan, till less det befanns, att skarfven alls icke behöfde vara gastät, utan, om blott en slät kant säkert fasthölls emot pipan, kunde patronen åstadkomma hindret emot gasens uströmmande, hvilket förnyades vid hvarje addning. Amerikanarne voro de första att ezagna sig af sådana gevär tili verkligt crigsbruk, och i nordstaternas armå använles ända från krigets början kammarladdningsgevär, omsorgsfullt valda bland hela erldens uppfinningar. Det bästa, som selermera blef kändt och som begagnades mot krigets slut, erkändes på båda sidor ör det värdefullaste vapnet och är bekant mder namn af , Spencer repeating rifle. Deruti inläggas på en gång 7 skarpa paroner genom stockens tjockaste ända, och if dessa framskjutes en i sender, då kamnarens undre del jemte varbygeln öppnas redåt, hvilket jemte affyrandet går så lätt och fort, att alla 7 skotten lossas på den id, som åtgår att ladda ettladdstocksgeär, samt ny insättning upptager mindre in hälften at denna tid. Förenta Stateras krigsförvaltning har derför bestält för in armeö omkring 200,000 sådana gevär, och manskapet tyckte så mycket om dem, utt flera regementen anhöllo att få anskaffa sådana för sin egen sold, hellre än att mdvara dem. General Grant intygade i )ktober 1864: den allmänna meningen är land officerare, hvilkas trupper begagna Spencer-gevär, att detta vapen har den bästa kammarladdning, som nu finnes, både afseende på enkelhet och hastig skjutning. — Finnarne i Norge. I ett bref till Finlands Allmänna Tidning läses: Det orde vara eder kärt att höra hvad biskop Essendrop i Tromsö i sitt senaste bref af len 25 Maj meddelat mig, nemligen att han nyligen insändt till kyrkodepartemenet ett förslag angående den kyrkliga bejeningen för kveenerne i Finnmarken. Han vill på allt sätt vara dem behjelplig till att få Guds ord både muntligen och skriftigen på sitt eget språk, och jag hyser det hopp att ni inom en icke alltför lång tid skolen få se norska teologer ligga i Helsingfors för att studera språket. — Sedan bokhandlaren V. Holmboe i Tromsö förklarat sig villig att inrätta en kvsensk finsk) bokhandel, är det hopp att den finska befolkningen i Finnmarken ej längre kommer att sakna tillfälle att skaffa sig andlig spis. Landsorten. Wenersborg. Nytt vurf. Wenersborgs Tidning för sistl. Fredag berättar: Redan har den vackra ångbåten Wenersborg under Yr än 2:ne års tid hvarje vecka gjort resor mellan vår stad och Upperud med anlöpande af