Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 augusti 1866, sida 2

Article Image
temska oväsendet ar 1011 och 101DTYtIser äro ytterst sällsynta. Aflärsställningen beskrifves äfven som särdeles god, hvarpa isom exempel anföres, att icke en enda irländsk bank haft någon särdeles olägenhet af den sista penningekrisen. Dagens post. TYSKLAND. Preussiska tidningarne, specielt den ministeriella . Nord. allg. Åeitung., uttala sig mycket häftigt emot hvarje diplomatisk inblandning till förmån för de förjagade furstarne. Den 1 dennes skulle Preussarne hafva en stor revy vid Austerlitz. Sedan skulle trupperna marschera tillbaka till Prag och Brinn. Koleran grasserar på krigsskådeplatsen. Preussiske divisionsgeneralen v. Clauselvite har aflidit i denna farsotpreussens fiender i Södra Tyskland agitera nu för en anslutning till Nordtyskland, jmen vilja dervid fästa det vilkor att de olika staterna, äfven de af Preussen eröfrade, träda i ett löst, federativt förhållande till hvarandra. Preussen tillbakavisar på det bestämdaste dessa förslag, hvilka endast hafva till syfte att bereda det förlägenheter. Sedan kung Wilhelm och grefve v. Bismarck återkommit till Berlin börja underderhandlingarne derstädes med sydtyska staterna. Ulera utmärkelser vänta de mera framstående preussiska generalerna. Bismarck skall upphöjas till hertig. Rothschild i Frankfurt skall, på anvisning af rumpparlamentet i Augsburg, hafva utbetalt i million gulden utaf hos honom deponerade kurhessiska medel. Preussen erkänner icke denna post, utan håller sig till huset Rothschild för dess restitution. ITALIEN. Ricasoli och Visconti Venostu hafva först efter mycket tvekande beslutat sig för medgifvandet, att icke i vilkoren för vapenhvilan skulle intagas frågan om SydTyrolen. Ricasoli tänkte allvarsamt på, att, med anledning häraf, afgå från sin plats. Hans patriotism och tanken på, att han i så fall skulle lemna sin efterträdare i en ytterst kritisk situation, kom honom att öfvergifva denna tanke. Det synes nu, som skulle Preussens fördragsmessiga förbindelser endast hafva afsett Venetien, likasom det i krigets början ej heller var något tal alls om Syd-Tyrolen. Likväl har regeringen i ett diplomatiskt aktstycke på ett fullständigt sätt, både i historiskt och politiskt afseende, sökt utreda denna fråga. Denna fråga har flera gånger förut varit föremål för diplomatiska förhandlingar, och särskildt påminna vi oss, att lord Palmerston i ett bref af år 1848 yttrar, att ,,den bästa nordgränsen för Italien torde vara efter en linie, dragen mellan Trient och Botzen. France har öfverraskat verlden med den underrättelsen: , Frågan om den påfliga statsskulden är definitivt löst. Huru detta tillgått omnämnes emellertid icke. Deremot meddelar samma tidning, att kardinal Antonelli, trots sin klena helsa, kommer att qvarstadna vid statsrodret. ENGILAND. Till minne utaf den aflidne konungen af Belgien, har drottning Victoria låtit utföra en minnesstod i marmor, som skall uppställas uti S:t Georgskapellet i Windsor. Modellen härtill är redan färdig, och föreställer den aflidne konungen på sin dödsbädd. Vid ena sidan derom ligger det belgiska lejonet, på hvars mahn den aflidnes sjunkna hand hvilar; på den andra stå tvenne skyddsenglar med Englands och Belgiens vapensköldar.

6 augusti 1866, sida 2

Thumbnail