Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 augusti 1866, sida 2

erhnå Ocn Åhngländ. ÄAlldenstund kabeln mellan Nevsoundand och sasta landet vid Cap Beton ej nnu var lagd, befordrades de första teletammerna ej direkte, utan ett stycke med ngbåt; men nu är allt färdigt. Junior. Ja London den 30 Juli 1866. UTRIKES. TYSKLAND. Sedan krigets åskor nu tystnat, är allnänna intresset uteslutande hänvändt å fredsunderhandlingarne. Från Berlin rifves under den 30 Juli till-Köln. Zeit.: Fredsvilkoren hafva här gjort ett gynnamt intryck. Åfsven i de militära kretarne är man i allmänhet belåten. Prelininärer äro visst ännu ingen definitiv fred, nen, efter allt hvad som erfares ur pålitig källa, vill Österrike icke börja kampen gen, emedan den ej kunde hafva annat in en olycklig utgång, som vållade det nya ich direkta förluster. Innan Preussen kan s) haga sina trupper tillbaka och det nyaff 1 wordtyska förbundet kan vara fullständigt wpprättadt, måste man göra sig beredd på liplomatiska stridigheter och parlamentaskt motstånd från befolkningarnes sida. itt besegra detta sista blir parlamentets ippgift. Sachsen-Meiningen, som allaredan ar bestämdt att införlifvas i Preussen, commer på grund af hertigens tillsluting i ellofte timmen förmodligen att fål: m annan ställning, hvilket dock är utan 1 synnerlig praktisk betydelse. 1 Hela summan af de krigsomkostnader, c Å 8 som Österrike åtagit sig att betala, utgör 33 millioner thaler, men derifrån afgår 15 millioner, som Österrike har tillgodo hos Iolstein i krigsomkostnader. Det äterstår!! iltsa för Österrike att betala den förut ippgifna summan af 20 millioner thaler. Från Wien telegraferas under den 28. Juli till -Augsb. allg. Zeitung: Grefve Karolyi (förut österrikisk gesandt i Berin) går i dag som öfverbringare af notiikationen om vapenstilleståndet och fredsreliminärerna till preussiska högqvarteret och sedan till Berlin. Grefve Degenfeld förut österrikisk krigsminister) stannar i Nikolsburg för att underhandla med ita-jienske generalen Govone om vapenstilleståndet med Italien. Fredspreliminärerna iro affattade i nio artiklar och komma att. med det första offentliggöras. Från flera håll påstås, att den definitiva freden mycket snart kommer att afslutas, möjligen ännu i sjelfva Nikolsburg. Tanken på en allmän europeisk kongress ansågs för uppgifven. Man kände ännu icke det ryska kongressprojektet, som synes endast hafva tillkommit för att rädda de: ka furstar, som sväfva i fara att mista sina länder, ehuru det troligen icke båtar dem till något, då Bismarck schackar yssland med polska frågan. Här ser man emellertid den antagonism uppspira emellan Preussen och Ryssland, som är en gifven följd af Preussens uppstigande till en verklig stormakt. I Hvad angår Preussens hållande till de fördrifna furstarne i norra och mellersta Tyskland, antages fortfarande denna punkt blifva utesluten från de speciella förhandlingarne emellan stormakterna, alldenstund den skall ordnas genom särskilta örhandlingar emellan de ifrågavarande nerna och konungen af Preussen för att senare föreläggas tyska parlamentet.! Det har varit en formlig stormlöpning i Nikolsburg af gesandter från de tyska furstarne för att få audiens hos konung Wilhelm. I Antalet af icke blesserade österrikiska fångar, som preussarne tagit, utgör 327 officerare och cirka 35,000 soldater. Åntalet af blesserade österrikare, som befinna sig i preussarnes händer, är icke kändt, men är s ganska ansenligt. 249 kanoner, 11 fanor, 5 standarer och oräknelig krigsmateriel utgör preussarnes krigsbyte under det korta fälttåget. En mängd österrikiska soldater, tillhörande! sprängda härardelningar, hafva begitvit sig till sina hemorter, bortkastat sina munderingar och lefva der som civila. I detta krig har det mera lin någonsin förut visat sig; att massan af österrikiska soldaterna saknar all patriotism, i detta ords egentliga bemärkel-e. OÖflicerarne hafva till! största delen gjort sin skyldighet i stri-! den, ja, många hafva kämpat med största hjeltemod och flera exempel hafva förekommit att officerarne heldre frivilligt sökte döden, än de ville öfverlefva sina nederlag; men deremot har för den stora mängden af de simpla soldaterna slagt-, ningarnes utgång varit temligen likgiltig, ! och kejsardömet Usterrikes framtida öde, varit en sak, hvarom de alls icke bekymrat sig, Manga af dem hafva icke ens en aning om kejsardömets tillvaro! De ungerska krigsfångarne hefinna sig för det mesta i de schlesiska fästningarne Glogau, Neisse och Kosel. I Glogau äro icke mindre än 5,900 ungrare. Före vapenstillesiandet åtminstone tillät Preussen officerare af ungerska emigrationen från 1819 att anstalta värsningar ibland sina krigsfångna landsmän för bildandet af en revolutionär frikår. Dessa värfningar synas dock hittills ej hafva krönts med nägon synnerlig framgång, ITALIEN. Från Rom påstås, att exkonungen af Neapel till etf pris af 7 millioner francs till kejsar Napoleon försält sina i nämnde stad belägna egendomar, Af detta och flera tecken vill det synas, som skulle ex: konungen hafva bestämt sig för att lemna Rom. Den i September-konventionen bestämda terminen närm: tt slut, och utan tvifvel önskar Frans II sig långt ifrån den eviga staden, då de nya förhåliandena der inträda. j En korrespondent från Rom skrifver till Indep. belge följande: , Alla humanitetens vänner önska en snar fred. Isynnerhet motses den med otålighet af de romare, hvilka inse, att man först sedan