Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 augusti 1866, sida 2

41 18 419 ÅÅkp VV 641(13171904—1 4 ienska armen genom de svagt besatta s lalvägarne mot Roveredo och Trient, så p tro med detsamma våra trupper, hufvud-j: akligen beräknade för försvaret af vårlh vestra gräns, helt och hållet omkring-b sångna. a ENGLAND. ä Medan kriget rasat och strömmar afsl )sod flutit på den europeiska kontinenten, lh nar ett stort fredligt verk blifvit utfördt.) Allas ögon ha varit så uteslutande riktade sa på valplatsen och de diplomatiska förhand-Ja ingarne, att det nästan var en öfverrask-Js ning, då man från London erhöll under-s rättelse om den lyckade sträckningen aflc den transatlantiska telegrafkabeln, och attli således Europa och Amerika, den 27 Julill på aftonen, stodo i direkt telegrafisk för-I bindelse med hvarandra. Det afstånd, som l1 förr medtog 12 å 14 dagar, är nu reduceradt till några få sekunder; hastigare s) in ljuset flyga nu orden fram och tillbaka!: genom Atlantiska oceanens otänkbara djup,och i ett nu gå frågor och svar från den lt samla till den nya verlden. Lr Det var år 1820, då Hans Kristian Or-I sted upptäckte den elektromagnetiska kraften, hvars oerhörda vigt för det praktiska lifvet man då visserligen ej kunde ana. 1833 konstruerades i Göttingen den för-J sta magnetiska telegrafen, och år 18351: förelade Samuel Morse universitetet i Nevyork den första modellen till en verklig U elektromagnetisk telegraf, till hvilken han fått iden år 1832 på öfverresan från Europa till Amerika. År 1844 anlades den första elektromagnetiska telegrafledningen il! Amerika mellan Washington och Baltimore, och den nya, betydelsefulla uppfinningen utbredde sig öfver hela den civiliserade verlden med en hastighet, som icke har något motstycke i vetenskapens annaler. De lätta telegraftrådarne sträckte sig snart som ett nät af många tusen mils! längd öfver halfva jordklotet, och så långt fastlandet sträckte sig, voro afstånden tillintetgjorda: den elektriska gnistan genomsor ögonblickligt de längsta som de kortaste afstånd. En ny ara öppnades för telegrafien, då det lyckades att föra lednin-!. garne genom vattnet och nedsänka dem på hafvets botten. Det stora första försöket i denna riktning gjordes genom Engelska Kanalen, som skiljer England från Europas fastland. Snart derefter lyckades det, efter flera försök, att i Medelhafvet nedlägga liknande trådar, och slutligen gaf det orientaliska kriget anledning till nedläggandet af den längsta dittills kända undervattenskabeln genom Svarta Hafvet från Varna till Balaklava. Under sommaren 1857 gjordes första försöket att åstadkomma en ielegrafledning direkt från Europa till Amerika; denna ledning skulle gå. från Queenstown på Irland till östra kusten af Newfoundland. Sedan kabeln först sprungit nära kusten, gingo fartygen Agamemnon och Niagara för andra gången ut, men några hundra mil från land, der bottnen hastigt sänkte sig, sprang kabeln på nytt, och efter de sednast gjorda erfarenheterna kan det väl sägas, att tillochmed om detta missöde icke inträffat, skulle likväl ledningen i alla fall då blifvit utan nytta. Året derefter fingo de första försöken en olycklig utgång; en svår storm hotade fartygen med undergång, innan de ännu begynt arbetet. Men trots dessa ogynnsamma auspicier lyckades det likväl att nedlägga kabeln på hela sträckan, och den 5:te Augusti 1858 vexlades de första helsningarne på denna väg mellan presidenten Buchanan och drottning Victoria. Hela verlden jublade öfver denna nyaste triumf af det menskliga snillet, och för mången syntes det vara ett budskap från himmeln om guldålderns ankomst, att det första budskapet under hafvet afgick just under larmet af de stora, halft utmanande, halft lugnande marinhögtidligheterna i Cherbourg. Midt i glädjen visade sig dock tecken till, att den nya ledningen icke var alldeles i ordning; signalerna blefvo otydliga, afbrötos tidtals, började ånyo, och så sortfor tills den 4 September 1858, då de alldeles upphörde. Det dröjde i sju år innan något nytt försök gjordes, men tiden var icke bortspilld, utan hade blifvit använd till vidsträckta undersökningar så väl om det rätta slaget kabel, som i afseende på de apparater, hvilka borde användas vid nedläggningen af densamma. Den elektriska vetenskapen använde dessa år till allvarliga och grundliga studier, hvilka nu burit frukt. Jätteskeppet Great Eastern, denna vidunderliga produkt af engelskt snille och företagsamhet, blef ett af de förnämsta medlen till idens utförande; detta fartygs väldiga sidor uppburo med lätthet hela den 2,400 sjömil långa kabeln, hvilken tvenne af de ALA — än i dag det ställe. der han slumrar vid dyningens eviga vaggsång. TH Z 822 2