nen. och rynkan mellan hans ögonbryn drog sig hotfullt tillsammans. Hade sonen till den man, han hatade, infunnit sig för att triumtera vid hans olycka? — Gana var den person, som han minst af alla önskat se i detta ögonblick. Den unge kreolen bugade sig emellertid aktningsfullt och bad om några minuters enskildt samtal. Köpmannen besvarade hans helsning under iskall tystnad och förde Gana till den angränsande salongen, der han stående afvaktade hvad hans oväntade gäst kunde hafva att a. — Mr Gjörwell, började Gana med lugn röst E i det han betraktade köpmannen med sin öppns redliga blick. — ännu en gårg har jag tagit mig friheten att besöka er i och för en affär af största vigt. Sir? — svarade köpmannen med en linÅrig otålighet. — En tid efter mitt förra besök hos er, återtog den unge mannen, -— änmade jag för alltid lemna S:t Barths, hvarför jag gjorde hela mm förmögenhet disponibel. Men omständigheter hafva inträfiat. hvilka föranleda mig att qvarstanna här. Ni finner lätt att med min ringa affärsvana bar jag befunnit mig i verkligt bryderi för att på fördelaktigaste sätt kunna placera mina kapitaler. Jag har dock lyckats deruti — till en del, ty ännu återstår mig en summa af 15.000 dollars, som jag här medför i förhoppning att tillsvidare få placera dem hos er. Ni anar ej, sir, hvilken tjenst ni dermed skulle göra mig! Köpmannen ryggade tillbaka och en matt rodnad uppsteg på hans bleka kinder. Som en blixt slog honom den tanken, att här, från ett håll der han minst väntat det, erbjöds honom ett medel till räddning. Denna tanke beherrskade honom i första ögonblicket så uteslutande att den undanträngde alla andra. — Men plötsligt erinrade han sig att denna hjelp erbjöds honom af en Gana, denna fa