Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 augusti 1866, sida 3

Länsstyrelsernas första årsväntberättelser. Westernorrlands län. Att marken förliden höst tidigt tillfrös, men sedermera till någon del upptinades, utan att blifva snöbetäckt förrän i Januari månad, anses hafva menligt inverkat på höstsädet, hvadan höstrågen på en del ställen visar sig tunn och svag, men är dock i allmänhet någorlunda jemn och torde under gynsamma väderleksförhållanden komma att gifva medelmåttig skörd. Med vårrågen synes förhållandet icke fullt lika fördelaktigt, hvilket torde få tillskrifvas den långa och kalla våren. Kornet, ortens hufvudsäde, är i allmänhet jemnt och vackert samt af lofvande utseende, särdeles i fjellsocknarne, så att, om värma hädanefter inträffar och nattfroster uteblifva, af detta sädesslag torde vara att förvänta god skörd. Med hafre, blandsäd och ärter, hvilket sistnämda sädesslag mera sparsamt odlas, synes förhållandet vara enahanda som med kornet. Potates och andra rotfrukter äro ännu icke så försigkomna, att något tillförlitligt omdöme i afseende å blifvande afkastning deraf kan fällas. Gräsväxten är, med få undantag, vacker och lofvar ymnig skörd. Skaraborgs län. Jordens höstplöjning och beredning sistlidne år skedde i allmänhet under gynnsam väderlek och sådden egde rum å vanlig tid i slutet af Augusti och början af September. Höstsäden uppkom vacker och lofvande under mild temperatur, som fortfor till början af Februari månad, då snö föll ymnigt, utan att marken förut hunnit tillfrysa. Denna omständighet, i förening med kall erlek under våren, sedan snön småningom smält undan, inverkade menligt på höstsädena, hvilka isynnerhet på styf lera eller illa afdikad jord togo skada och visade sig temligen klena under hela våren. Vårsådden fördröjdes något derigenom att snön qvarlåg till fram i April och egde rum under kall väderlek i ej fullt tjenlig jord. Utsädet grodde sent och led af nattfroster, men den sedan Juni månad rådande, med regn och värma omvexlande, för ärsväxten särdeles gynnsamma väderleken har på ett förvånande sätt befordrat växtligheten, så att grölicha allmänhet företer en mer än vanlig froighet. I afseende å de särskilda sädesslagen uppgifves förhållandet sålunda: Höstsädena, hvete och råg, hafva, såsom nämdt är, lidit af väderleksförhållandena under vintern, isynnerhet rågen å den styfvare leran och å sank jord. hvarjemte nattfroster vårtiden å dessa säden verkat skadligt. Blomningen försiggick likväl under gynnsam väderlek och värmen i Juni har föranledt, att höstsäden nu an ses komma att gifva fullt medelmåttig skörd. Vårsädena, hvete, råg, korn och hafre, hafva för närvarande ett mycket lofvande utseende och man väntar af dem god skörd. Trindsädena, ärter, bönor och vicker, visa sig i allmänhet vackra. År terna äro dock tunna å en del ställen samt hafva inom Hojantaps fögderi skadats.af mask och jordloppor. Af dessa säden, som ännu äro föga försigkomna, anses skörden blifva under mi måftan i Södra Vadsbo. fullt medelmåttig i Höjentorps fögderi och god i öfriga delar af länet. Rotfrukter åf potates, roffor och rötter, till utseendet vackra och frodiga, äro likväl i allmänhet ej så försigkomna, att något omdöme om blifvande afkastning nu kan lemnas. Lin, der sådant odlas, visar sig vackert och gifver hopp om fullt medelmåttig afkastning. Grässkörden och höfångsten, som nu pågå under särdeles tjenligt bergningsväder, anses, om detta får fortfara, blifva ymniga, ty naturliga ängar och klöfvervallar prunka allestädes inom länet nu med den rikaste växtlighet.