Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 augusti 1866, sida 2

Article Image
ande lotteri, att blifva en uteslutande Jöteborgsk institution, genom att göra ina uppköp allenast på denna plats, så xo vi förvissade om att just Göteborgs dandtverkare blefve de som komme att lerpå lida, enär lotteriet snart skulle hopkrympa till ganska små dimensioner och lutligen bortdö. Nu skola de i täflan ned det öfriga landet erhålla en kraftig sporre att utbilda sin yrkesskicklighet och ortgå på den redan med god framgång )seträdda banan. De skola kunna göra letta så mycket lättare, som de hafva ramför andra tillgång till de modeller, som blifvit inköpta och komma ytterligare ut inköpas. Anmärkningar hafva äfven blifvit gjorda örande urvalet af inköpta artiklar, enär nan ansett sådana saker som t. ex 12 dussin nandskar, thåskedar m. m., ej vara lämpiga. — Det är möjligt att man häri har ätt, och någon erfarenhet måste i den lelen vinnas, innan misstag kunna undvikas. Men det är en ganska kinkig sak att utvälja dessa småvinster om 8 å 10 rdr, och man har utomdess velat fördela inköpen till så många yrkesgrenar som möjligt. Inom handskmakeriet har man ingenting annat än handskar. Det är emellertid gifvet, att tycke och smak här måste vara skiljaktiga. Lotteriets inköpsnämnd är helt visst både tillgänglig och tacksam för goda råd och rättelser; men man bör dock gifva sig litet till tåls och behjerta det trångmål, hvari denna nämnd ofta måste komma, när hvarje fabrikant anser sin artikel vara den bästa och derföre blir mycket missnöjd, då ej hans tillverkning vinner afseende. Vid inköpen måste största uppmärksamhet fästas vid varans på en gång beskaffenhet och pris. Och likasom vi veta att inköpsnämnden dervid ej låtit sig leda af någon partiskhet, så synes ock den omständig— — — AA mf — —— — — —C — — — — 5 F— —ä— — ä—(:0op;-e — — heten vittna för dess goda omdöme, att nästan alla de artiklar, som inköptes i Stockholm, befunnos sedermera hafva blifvit af jurymännen prisbelönta. Man skall ock till de sednare klasserna få skåda vinst-expositioner, som äro ganska lysande, rika på såväl vackra som nyttiga saker. — Frivilliga skarpskyttekårens stora målskjutningsfest kommer att ega rum i slutet af nu ingångna Augusti månad. Det är önskligt att denna målskjutning må komma att räkna så många deltagare som möjligt och att kårens medlemmar derföre må med all flit begagna tiden, för att tillegna sig denna nyttiga och angenäma färdighet. En särskild uppmuntran härför ligger i de utsatta priserna, och är det derföre önskligt att personer, som uppfatta denna saks gagn, äfven med afseende å dess betydelse såsom en god förströelse för vår ungdom, måtte understödja prisskjutningen genom bidrag till prisbelöningar, såsom också en och annan redan gjort. Det är ock i sin ordning att denna täflan i en vacker idrott beledsagas med någon festlighet. Sådant lifvar de täflande och ökar allmänhetens intresse för saken. Äfven härför vore det alltså godt att erhålla något understöd af de mera bemedlade, emedan man sannolikt ej anser sig kunna dertill lemna anslag ur kårens kassa, för att ej utsättas för förebråelsen, att använda denna till förströelser. I Schweiz omfattas dylika fester med det största deltagande från allmänhetens sida. Vi hafva nyligen sett en förteckning på sådana bidrag för den målskjutningsfest, som skulle hållas denna sommar i någon af de mindre schweiziska städerna. Bidragen uppgingo till 20 å 30,000 fres, hvarförutan den ene lemnat ett dussin buteljer champagne, en annan en silfverpokal, en tredje någonting annat. Också förberedas dessa fester en god tid i förväg och äro ett verkligt nationalnöje, den nya tidens olympiska spel. — Kanske kunna vi ock i en framtid komma derhän, att äfven gymnastiska öfningar hos oss blifva vid samma tillfälle föremål för täflan. Vår ungdom bör vända sin håg åt detta håll. — Skarpskyttekåren samlas, enligt annons i dagens tidning, i morgon afton för sista gången i år till bataljons-exercis å Heden, hvadan det är att förmoda, det kårens medlemmar så talrikt som möjligt infinna sig. — Mordattentat. I går på morgonen var kamreraren vid härvarande fattigförsörjningsinrättning, hr C. A. Sellman, nära att falla ett offer för ett sattighjons lömska anfall. Det var för stöld straffade förre kronoarbetskarlen Carl Johan Forslund, hvilken utförde ett sådant dåd. Forslund, som i flera år varit intagen å försörjningshuset, derunder han alltid visat sig supig och begagnat alla medel för anskaffande af bränvin, hade i går vid nämnde tid ytterligare genom annan person velat insmuggla sådant, men hvilket bemärktes, derrid bränvinet fråntogs honom. Uppretad häröfver beslöt han att hämnas. Då inspektoren på stället var frånvarande, tog hr Sellman sjelf hand om Forslund, för att tills vidare förvara honom i enskildt rum. Detta motsatte sig Forslund, hvarför hr Sellman fattade honom i kragen, för att få bort honom, men lofvade att om Forslund godvilligt ville AZ 2 rn rr

1 augusti 1866, sida 2

Thumbnail