Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 augusti 1866, sida 1

——9—————————— ————— ;ll och fann, att Fernando deraf endast medtagit len summa han uppgifvit. Värdet af innehållet: ugjorde vid pass femtusen dollars, en ansenlig summa för de fattiga sjömansfamiljerna. men enlast tredjedelen af det belopp, som köpmannen behöfde. Han tvekade länge om han skulle emottaga detta lån, men hvad kunde det väl gagna honom nu? Hade innehållet motsvarat den summa han behöfde, skulle han utan tvekan hafva för tillfället begagnat sig deraf för att rädda sitt anseende och sin förmögenhet, nu deremot, då ingen räddning var möjlig, förbjöd honom hans redlighetskänsla att inblanda detta depositum i hans egna, förtviflade affärer, — ty hvad Fernandos försäkran ,Ni skall bli räddad angår, betraktade han den endast som ett svagt försök att ingifva honom mod. — Han tillslöt åter skrinet och medtog det till kontoret, der han deponerade det i sin kassakista. Emellertid hade läsningen af brefvet haft en välgörande inverkan på honom, ty oaktadt han ej ville erkänna det för sig sjelf, hade dess slut dock tändt en gnista af hopp i hans innersta. Han kände nu ett oemotståndligt behof att få omfamna sin dotter, hvilken frågat efter honom, och han begaf sig således ned i trädgården för att uppsöka henne. Men just som han öppnade glasdörrarne, hvilka från salongen i bottenvåningen förde ut i trädgården, stannade han plötsligt, ty en ny tanke föll honom in. Huru skulle han så skonsamt som möjligt kunna meddela Alma underrättelsen om Figueras afresa, ty det var ju otvifvelaktigt att hon älskade denne man? — Arma flicka, mumlade han smärtsamt, — du drabbas af slag på slag; — först fattigdomen och sedan tillintetgörelsen af ditt unga hjertas skönaste förhoppningar! — Men, — hända hvad som helst, är det åtminstone min pligt att förbereda henne på olyckan. Mod således och försigtighet