Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 juli 1866, sida 1

ej urskilja sin faders stämma. Hon tvekade några ögonblick att öppna dörren till kontoret, hvilket hon beträdt endast ett par gånger under sin lefnad, och då alltid under kontorspersonalens srånvaro. Slutligen segrade likväl hennes oro öfver alla betänkligheter och hon öppnade dörren, men stannade på trö-keln och sökte med blickarne sin fader. De båda unga männen stego genast vördnadsfullt upp från sina stolar vid den ovanliga anblicken af deras principals sköna dotter. Alma besvarade deras helsning och sade med osäker röst: Jag söker min far. Han har nyss gått ut, miss Gjörwell, svarade den unge kontorist, som läsaren redan en gång förr sett omnämnd med namnet Renberg. — När kommer han hem? fortfor Alma. — Han tillsade oss att han ej träffas hemma förrän klockan fyra. Alma stod i begrepp att göra ännu en frå men hon hejdade sig, och med en behagfull böjning af sitt vackra hufvud aflägsnade hon sig. Hon begaf sig derester till sin kiosk för att bland sina foglar och blommor söka skingra de tankar, som uppfyllde hennes hufvud. Förmiddagen förflöt langsamt. och en viss oförklarlig förstämning herrskade i hela huset. De bäda negrernas vidunderliga berättelser hade redan gått från mun till mun mellan slafvarne, som hviskande meddelade hvarandra sina gissningar, hvilka vunno i styrka genom husbondens och Figueras frånvaro. — Klockan half fyra inträdde Gjörwell åter på kontoret, blek och utmattad. Hans första fråga var om Viigueras hade återkommit. Renberg svarade nej, men tillade: — Här är ett bref adresseradt till er med mr Figueras stil, och dessutom har miss Gjörwell frågat efter er, sir. — När kom brefvet? — En fiskare aflemnade det omkring klockan tolf. . — Åndteligen mumlade köpmannen i det han emottog brefvet och begaf sig in i salongen för att ostörd genomläsa det.