böteborg den 30 Juli. Red:n har ytterligare emottagit 2:ne längre uppsatser rörande de financiella förhållandena. Vi meddela för dagen efterföljande: Ännu några ord om den sinanciella ställningen. Med djupt bekymmer har något hvar, som gjort sig reda för den nuvarande olyckliga financiella ställningen i vårt land och dess orsaker, erfarit att de båda organer inom vår press, som i allt öfrigt representera alla allmänna meningar som, så vidt vi förstå, föra det sannas, det rättas, det godas talan — att dessa organer — Aftonbladet och Ilandelstidningen — i fråga om banklagstiftningen och dess inverkan på den nuvarande ställningen slå döförat till för allt tal derom, såsom utgörande endast ett ..oförnuftigt skrän och med upprepande af den ,.bekante författarens i Aftonbladet ekonomiska betraktelser, såsom någonting oöfverträffligt. anse sig dermed hafva nedslagit allt motstånd. Till vår glädje ha vi likväl erfarit att IL-T. för den 18 dennes vid införandet af en utaf dessa ekonomiska betraktelser deremot inlagt en liten reservation, på hvilken vi med tillfredsställelse tagit fasta. Sedan tidningen nemligen upprepat de s. k. inre orsaker, som enligt den ekonomiska författarens åsigt skulle vållat ställningen, yttrar IL-T. ifråga om banklagstiftningen: -Ln brist i vår bankrörelse är tillika att bankerna — med undantag af riksbanken — icke vilja organisera omsättningslån för jordbrukare, utan tvinga dem att, under mycken oro, röra sig med korta papper— hvarefter tidningen, omförmälanae -den bekantes naiva bild om svampar, som bankerna skulle likna, omvänder bilden och träffande yttrar att det i verkligheten är icke bankerna utan de lånesökande, som utgöra svampar, hvilka kramas till det yttersta, och att det icke vore någon hemlighet att det sinnes bankdirektioner, som väl känna konsten att både krama och suga personer, som de fått i sitt våld. Vi hembära H.-T. mycken tack för denna reservation mot den allsmäktige -bekantes loftal öfver bankernas välgörande verksamhet. Det har då ändtligen kommit derhän, attt. o. m. de lofsjungande stora tidningarne börja tala om den brydsamma ställningen. Det är dock något. Det har eljest varit vanligt att der uteslutande höra talas om den blomstrande ställningen; men blomsterströdt tal är ett och den nakna verkligheten ett annat. Hurudan denna sednare är, derom tala de talrika konkurserna, som nu göra sin rund bland allmogen, derom vittna de hopade utmätningsauktionerna och lagsökningarne; och hurudan jordbrukets och jordbrukarens ställning är, derom kan man få ett begrepp om man reser uti bygden och ej allenast lustvandrar i tidningarnes spalter. Nyligen har en insändare i H.-T. d. 2 tagit samma fråga och gjort några inv mot ,den bekansesrifna artiklar har uppställt dessa i frågor och den 16:de har denna lydelse: Tror ni att det befrämjar produktionen att taga allt kapital från densamma för att tillhandahålla det åt konsumtionen? irå svarar H.-T.: ..Det är väl ingen, som ..tager något kapital från vare sig den ene eller andre. Jo, — svara vi — det är just det banklagstiftningen gjort. Den har tagit landets penningar under sin förvaltning. Genom den är det så väl bestäldt, att alla kapitaler (penningar) uppsugits och dragits från jordbruket till bankerna, till hvilka jordbrukarne således b ifvit hänvisade och der de, såsom riktigt anmärkt utsugas såsom svampar. Då penningar nemligen på korta tider kunna väl och ändamälsenligt användas i handeln och industrien, kan detta icke ske i jordbruket. Jordbrukaren inhöstar endast en gång om året sin skörd och jorden gifver först efter längre tider tillbaka hvad man i den nedlägger och penningar mot korta papper äro således för jordbrukaren ruinerande; men när alla penningar blifvit af bankerna uppsugne, återstår för jordbrukaren endast att på nåd och onåd lemna jig i deras våld för att förr eller sednare ut2 Derhän ha vi genom den lyckliga banklasstiftningen hunnit. Det var ock klart att så skulle ske och privatbanks-intresset och ..den bekante har förut firat sin seger — det går ju fi ..bankmessigt till; men om det är nyttigt det derom vittnar ställningen. Det har ock en följd af den gamla sammansättningen af rikets ständer att så kunnat ske. Jordbruket har hos dem aldrig varit representeradt. En ny dag har nu inträdt och hoppets stjerna lyser öfver jord