Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juli 1866, sida 2

återstod för det vidare återtåget blott marschen till fots. Prins Fredrik Karlsöfvergång af Marchfloden vid Holitz spärrade för österrikarne för denna marsch vägen till Pressburg. Alltså återstod dem, om de ville nå Donau, blott den på andra sidan lilla Karpatherna belägna vägen på Kornom. Enligt ingångna underrättelser synas äfven större österrikiska truppmassor på vägen från Ungarisch-Hradish till Trentschin (vid Waag) draga öfver Karpatherna till Ungern. En dag senare officiella underrättelser från preussiska armen meddela: , Sedan preussarne lemnat Briinn, hafva de på alla af dem beträdda vägar blott sett fiendtliga kavallerispetsar framför sig, hvilka drogo sig tillbaka vid preussarnes annalkande. Fienden förstörde på många ställen broarna öfver Thaya och March, dock af brist på tid icke fullständigt. Med undantag af några jernvägsbroar blefvo de förstörda öfvergångarne inom 21 timmar återställda af preussiska pioniererna. Tundenburg var besatt af den till 10:de österrikiska armekåren hörande brigaden Mondl, som derstädes anlagt förskansningar. När den 15 på aftonen spetsarne af divisionen Horn på sträckan Olmätz-—Lundenburg närmade sig Göding, för att passera den dervarande jernbanan, vände ett från Olmitz kommande jernbantåg tillbaka till denna fästning. Ett par timmar derefter begaf sig brigaden Mondl åstad i sydlig riktning på ett redan i beredskap hållet tåg, utan att göra ett försök att försvara Lundenburg. I Göding funnos betydliga magasiner. Man erfor, att på de senaste dagarne före besättandet af Göding 39 starkt lastade militärtåg, kommande från norden och gående söderut, passerat Göding. De sex sista tågen skola hafva innehållit sachsiska trupper. Från Wien telegraseras den 22 dennes: (Officielt). Öfverste Mondls brigad har, efter erhållen förstärkning af 14:de infanteriregementet samt flera batterier och sqvadroner af 2:dra armåkåren, i dag segerrikt tillbakavisat fiendens med betydlig öfvermakt verkställda anfall på Blumenau, nordvest om Pressburg.Isäraf ser man, att äfven österrikarne tillskrifva sig segern af träffningen den 22 dennes, som enligt gårdagens telegram (ur preussisk källa) redan var vunnen af preussarne, då den afbröts genom ingången underrättelse om vapenhvilan. Att det var brigaden Mondl, som, förstärkt af andra trupper, här stod mot preussarne, antyder, att denna brigad, som, enligt ofvanstående preussiska underrättelser, bort hafva vägen öppen till ställningarne framför Wien, detacherats för att betäcka det vigtiga Pressburg. Benedek, som enligt en wienertidning d. 15 dennes lemnade Olmitz, synes ej hafva anfört österrikarne i träffningen den 22 dennes. Den i går ur österrikiska källor återgifna förteckning på österrikiska armöen vid Donau upptog icke allenast de trupper, som redan stodo der, utan äfven dem, som man beräknade der kunna koncentrera, t. ex. de spillror af Benedeks arm, som måst kasta sig in i Ungern. Från Nicolsburg i södra Mähren telegraferas under den 21 dennes: Preussiska trupperna fortfara att koncentrera sig på Marchfältet emot Wien. I går marscherade härigenom en division åt söler; i dag väntas ännu flera trupper. Konungen af Preussen besökte i dag slottet Eisgrub vid Lundenburg. I går var kronprinsen på besök här. Att förhållandet emellan invånarne i Böhmen och deras objudna gäster, preussarne, ej är det vänligaste, derom vittnar on proklamation, som i Chrudim, en stad got söder om Pardubitz, utfärdats på echiska och tyska språken af den i dessa rakter kommenderande preussiske genealen Prondaynski. Proklamationen lyder så här. Tio bönder och drängar i trakten af Königsrätz hafva varit nog fräcka att försåtligt skjuta vå kongl. preussiska trupperna. Ertappade afbida le nu sin dom af krigsrätten i Pardubitz. Jag eegagnar detta tillfälle att varna befolkningen för tt icke lemna sin hittills iakttagna lugna hållning ch gör härmed veterligt, att hvarje civilperson, om gripes med vapen i hand, straffas till lifvet, ch att för hvarje preussare, som blesseras eller lödas nedbrännes en orten närbelägen gård. Skjues ur en ort på kongl, preussisk militär, så anvara, om gerningsmännen icke upptäckas, samtige kommunens medlemmar för dådet, och orten lir efter omständigheterna lagd i aska. Från vestra krigsteatern förljudes, att le sydtyska makterna hafva för afsigt att: söder om Main koncentrera 120,000 man. onungen af Wirtemberg har afrest till ägret för att sätta sig i spetsen för sina rupper. — Manstukten ibland de syd-m yska trupperna — Bairarne undantagne, som synas vara goda soldater — skildras som. nycket klen, Kavallerihastarne stå ji lera timmar utan ans och tillsyn, medan yttarne sitta inne på krogarne och dricka och politisera! ben under storhertigen af MecklenburgSchwerin bildade 2:dra reserykårens förrupper hafva den 23 medelst sorcerade narscher och partielt begagnande afjern)anan nått Hof i norra Bajern och der äh agit 60 fångar, Man håller på att åter