Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 juli 1866, sida 3

nit fullkomligt tillfrysa, innan snö lade sig derötver, så att utsigterna för höstsäden då voro rätt bekymmersamma, har, oaktadt derjemte vårens början med långsam snösmältning under kall, torr och stormig väderlek äfven menligt inverkade på växtligheten, och dessa missgynnande omständigheter vållade, att synnerligast rågen utgick på svagare jord och måst uppsås med vårsäd, likväl både råg och hvete, det förra sädesslaget fastän äkertunt, betydligt förkofrat sig genom tjenlig väderlek uuder vårens senare del och försommaren, så att höstsäden nu visar sig bättre än man vågat hoppas. Värsäden åter har hela växttiden haft den mest gynnsamma väderlek. Särskildt har förekommit, att under sista veckan af nästlidna månad några få byar inom Sala och Norrby socknar hemsökts af ett häftigt hagelväder, som uppgifves derstädes hafva förstört mesta delen af rägsädet och äfven en del vårsäd. I allmänhet visar sig förhållandet med de särskilda sädesslagen för närvarande sålunda: hvetet, som mindre lidit af vintern och den kalla våren, synes med få undantag vackert och lofvande; rågen befinner sig i allmänhet tunn och ojemn, dock mindre der gammal råg tidigt blifvit utsådd. Dess blomning, i början något störd af regn, antages dock till det mesta hafva aflupit gynsamt, och matningen, som snart är fullbordad, har hvarken saknat must eller värme, hvarför man ock väntar sig goda och fullsatta ax. Vårsäden af korn, blandsäd och hafre står i god växt med hoppgifvande utseende, undantagandes på lågt liggande eller af syra besvärade fält, hvilka lidit af sommarens ymniga nederbörd. Trindsäden frodväxt och lofvande. Potates är jemnt uppkommen och i god växt. Om öfriga rotfrukter kan något omdöme ännu icke lemnas. Gräsväxten har visserligen på några ställen varit besvärad af mask och på en del låglända marker lidit af långvarig öfversvämning, t. ex. vid Dalelfven, der stora fält ännu stå under vatten; men i allmänhet förete såväl naturliga ängar som odlade vallar ett synnerligen lofvande utseende, som förutsäger riklig äring, om väderleken under bergningstiden blifver gynsam. På åtskilliga trakter är slåttern redan i full gång. Linköpings län. Väderleken har i allmänhet varit för årsväxten tjenlig, med undantag likväl beträffande sistliden vinter, då marken saknade käle; och visa sig för närvarande: hvetet frodigt, rågen, ehuru flerestädes åkertunn, dock med vackra ax, samt all vårid jemte rotfrukter synnerligen lofvande. Gräsväxten, såväl å naturliga ängar som å klöfver-och timotejvallar, gifver god skörd. Kristianstads län. Under sistlidne höst inträffade stark torka, så att den utsådda höstsäden, råg, hvete och rapps, vid vinterns annalkande såg mindre lofvande ut, men till följd af den blida vintern och milda väderleken i början af våren, förändrades detta förhållande. Under första hälften af Maj månad regnade det ymnigt. På många ställen måste, till följd deraf, det redan påbörjade vårarbetet afstanna och jorden blef otjenlig och svårhandterlig. I slutet af Maj och början af Juni månad inföll temligen stark. nattfrost, men sedan dess har Pa en varit synnerligen gynnande för växtligeten. Höstsäden: råg, hvete och rapps, ehuru till följd af förenämnda nattfroster något tunn å sankare mark, synes i allmänhet lofva öfver medelmåttig skörd, och fastän vårarbetet måste afbrytas och slutade senare än vanligt, står likväl all vårsäden, bestående af korn, hafre, blandsäd, ärter och vicker, ovanligt vacker, så att, derest väderleken fortfarande blir gynnsam, af dessa sädesslag kan väntas mycket god skörd. Äfven potates och andra rotfrukter jemte lin och hampa se särdeles lofvande ut. Höbergningen är till en del redan afslutad, och synes afkastningen blifva å klöfvervall mer än medelmåttig och på naturlig äng ännu rikare. Gefleborgs län. Såväl höstkörningen som sådden verkställdes sistlidet års höst under merändels torr och blid väderlek, hvarefter och sedan jorden tillfrusit, något snö föll i Oktober månad. Denna snö bortsmälte dock snart, hvarpå marken fortfor att vara bar tills Februari månad, då allvarsam vinterköld med starka snöfall inträffade. Våren inträdde sent, så att sådden i allmänhet ej kunde börjas förr än i medlet af Maj. Väderleken har från slutet af sistnämnde månad och allt framgent varit varm, omvexlande med ymnig nederbörd och för växternas fortkomst synnerligt gynnsam. Grödan visar följande utseende: Höstsädet, hvete och råg, af hvilket det förstnämnda dock obetydligt odlas, axgånget samt i norra och vestra Helsingland under blomning, men i södra Helsingland och Gestrikland utblommadt, på vissa ställen tunnt uppkommit, men i allmänhet vackert och lofvande. Vårsädet, korn, hafre och blandsäd, hvaraf kornet utgör länets hufvudsäde, företer ett utseende, som vifver förhoppning: om god skörd, såvida väderleken för dess vidare utveckling och mognad fortfar att vara gynnande. Trindsäden, ärter, vicker och böner, jemväl vacker och jemnt uppkommen, har samma förhoppningsfulla utseende som öfriga vårsäden. Potatis, kolrötter och rofvor hafva nyligen uppkommit, så att något tillförlitligt yttrande rörande afkastningen icke kan meddelas; dock synes potatiskålen frisk och frodig. Gräsväxten, tjock och frodig, visar det vackraste utseende och är till afmejande färdig. Derest tjenlig väderlek för inbergningen inträder, förväntas deraf god skörd. Linet är jemnt uppgånget och har ett lofvande utseende.