Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 juli 1866, sida 2

ILinland. Från Aland. så närbeläget till Sverge det än är, komma sällan några underrättelser till oss. Det är derföre P. T. meddelar en uti en finsk tidning införd skrifvelse från Aland, men den är dock så gammal som sedan den 27 Maj: -Vårens friska vindar ha nu åter kringstrött våra fartyg och med dessa vår dyrbaraste egendom till nordliga Europas nästan a Nan har äfven med ett och annat fartyg jat plöja Medelhafvets våg. äfven för ostindiska farvatten ha åländska fartyg visat sig vara lämpliga. Det är glädjande att se äländningens framgång i sina materiella sträfvanden samt den ifver och det allvar, med hvilka han bedrifver sin sjöfart. Efter medelmåttig förtjenst beräknadt, torde man under detta år, om icke synnerliga olyckor inträffa, endast uti Sund socken med Wårdö kapell ha att nta omkring 240,000 finska mark inkomst af sjöfarten, hvilket fördeladt på socknens 34 hemmansinnehafvare gör ungefär 1,791 mar på enhvar af dem. Spanmålsodlingen, som fordom betraktats såsom modern t ltmer på Åland af farten, ehuru Ålands tacksamma jordmån i förening med detsammas milda klimat gör det ganska passande för sädesodling. Jag vill dock icke härmed hafva sagt, att jordbruket försummas; ynnerhet på fasta Åland fås spanmål utöfver behofvet. Så t. ex. utskeppas nu ifrån Sund socken ensamt omkring 200 tunnor spanmål. oberäknadt den stora mängd lifsmedel, som åtgår till fartygens proviantering. Oaktadt åländska allmogen är ganska välmående, råder här också en oerhörd penningeb saken härtill är lätt förklarlig. Jländningen ger icke sina kapitaler på kistbotten. utan använder dem uti nya fartygsföretag. Derföre hafva många ansett lån vara välkomna, ehuru procentarne betingat sig 10 proc. på några månader. Till och med har det inträffat, att man vid afslutandet af lån genast tillräknat 10 procent och dessutom uti skuldförbindelsen på 4 å 5 månader utsatt vissa procent af den uppgående summan.