en dagorder förfogar han, med afseende på de i staden förlagda truppernas förplägning, att officerarne och deras vederlikar, fältväblar, portepe-fändrikar och sådana underofficerare, som göra officerstjenst, hafva att fordra: om morgonen kaffefrukost; till middag soppa, kött, grönsaker, stek och en butelj vin; på eftermiddagen kaffe; om attonen aftonvard och dessutom dagligen 8 goda cigarrer. Soldaterna erhålla om morgonen kaffefrukost, till middag 1 skålp. kött, dertill erforderliga grönsaker och bröd samt en haif butelj vin; om aftonen en seidel öl och något tilltugg samt dagligen 8 cigarrer. Maten skall vara god och tillräcklig. Ständerna i Sachsen-Weimar hafva nästan enhälligt sanktionerat förbundet med Preussen och bifallit utskrifningen af val till parlamentet. På samma gång uttalade de den förväntan, att hela Preussen jemte Schlesvig inträder i det nya förbundet, att Tyskland behåller Luxemburg samt att centralmakten och öfverbefälet öfver krigsmakten till lands och vatten öfverlemnas åt Preussen. Från Kiel skrifves af en resande dansk: I går träffade jag på jernbanan tillsammans med en hannoveranare, en kraftfull, behaglig, intelligent man, som sett verlden; han hade bland annat varit i Afrika. Hans namn och stånd erfor jag icke. Han berättade att han nu besökt sin fosterbygd, och att ett par af hans slägtingar varit med i slaget vid Langenzalza. Jag anmärkte: ,,Man slogs allt der med mycken förbittring-. — .Å nej, svarade han, ,man slogs af militärisk hederskänsla. Det är möjligt, ja, äfven troligt, att de högre officerarne voro förbittrade på preussarne; men det var icke händelsen med soldaterna; de ginge nu gerna med preussarne. — Jag smålog visst något tviflande, i det jag svarade: ,.Det är mera än som kan sägas om sjelfva preussarne. Jag såg för kort tid sedan i och vid Aachen landtvärnsmän samlas och befordras till krigsskådeplatsen under befäl af underofficerare; de sågo ut som om de ville gråta, och det var förgäfves som underofficerarne skreko sig hesa med patriotiska sånger. Ingen ville sjunga med. Och den civila befolkningen talade om kriget med en blandning af vrede och modlöshet utan liket. — Huru längesedan är det? frågade hannoveranaren. — -Två eller tre veckor, svarade jag. — ,O, ja, utropade han, ,för ett par veckor sedan! men de sednaste veckorna, de sednaste dagarne hafva äåstadkommit en förändring, så att man knappast känner befolkningen igen, från Elben ända ned i Bajern. — . Naturligtvis, svarade jag, ..segern gör mycket. Den öfvervägande massan af menniskor kan icke motstå budskapet om framgång; men ett följande nederlag förorsakar ett hastigt: omslag. -— Ja svarade hannoveranaren, ..det är verldens gång. Men något har dock skett. Preussen kan nu tåla en motgång; det hade i början af kriget icke kunnat lida ett nederlag! utan att störta tillsammans. Och orsaken härtill: r en ny känsla. — , Hvilken är den? sporde jag. — ,Den är-, genmälte han, ,,att det, som nu kommit till utbrott, icke är ett krig, utan en revolution. Tyskland genomgår nu efter sin egen natur och på sitt vis en revolution. Den var nödvändig. Hade vi icke fått krig, skulle det utbrutit en revolution efter franskt mönster, en demokratisk eller demagogisk revolution. Jag föredrager en despotisk revolution, och detsamma gör den hättre och tänkande delen af folket. Nordtyskarne, såväl som många sydtyskar, hafva fått: ögonen öppna för att en ny, omhvälfvande, pande kraft utgår från Berlin, att preussarne äro ett ungt folk, som skall gå förut i Europa. Det: är denna känsla som kommit som en blixt och är af utomordentlig betydelse. Det bästa som nu kunde ske vore, att Frankrike ginge emot oss. Då skulle alla tyskar, tillochmed österrikarne.! sattas af revolutionen och stå i samma led. Hvad är er mening? tillade han, då jag teg. — ..Min mening.. svarade jag, .,vill jag helst vänta med att uttala tills jag kommit några mil längre norr ut. — ,Det begrips, sade han; ,ni är dansk; jag kan respektera det. I preussiska tidningar annonseras pansar, som skydda emot kulor, hugg och tick, till salu hos uppfinnarne, bröderna Schmidt i Prenzlau. Priset är icke dyrt,! 10 thaler för 1:sta och 5 thaler för 2:dra! qvalitet. ITALIEN. Från Florens skrifves: Jag tror mig kunna försäkra, att prins Napoleons mission är högst angenäm för Italien. Prinsen, som genom sitt inflytande under det ista, för Italien så betänkliga vacklandet i Tuilerierna, gjort den italienska saken väsendtliga, och här till sitt fulla värde nppskattade, tjenster, går till hufvudqvarteret för påskyndande af underhandlingarna om vapenstilleståndet. Prinsen skall tillika lugna sinnena i afseende på de afsigter, hvilka man i de officiella kretsarne velat tillskrifva Frankrike. Man hoppas här numera, att de af kejsarinnan understödda legitimistiskt-klerikala sträfvandena till Österrikes förmån skola vara förlamade för lång tid. Riddaren Artom, som under den sednaste tiden deltagit i alla vigtiga underhandlingar, befinner sig äfven i hufvudqvarteret, för att bevista de ministerråd, som i prins Napoleons närvaro skola hållas. Denne diplomat, som varit legationsråd vid italienska ambassaden i Paris, är nu utnämnd till ministerresident, men skall, innan han tillträder sin nya post, ännu en gång återvända till Seinehufvudstaden, der A. Blanc (likasom Artom en af Carours favoriter och hittills kabinettschef hos Lamarmora) skall efterträda Arlom. ENGLAND. . Times yttrar: Af allt hvad kongressen i Wien bragte till stånd, var likväl upprättandet af tyska förbundet dess arkitektoniska mästerstycke. Detta förbund har emellertid nu fallit i stycken, icke så mycket derföre, att dess trupper icke voro vuxna det med tändnålsgevär beväpnade Preussen, utan emedan detta förbund saknade all styrka. Tyskar af alla klasser hafva länge vetat, att detta förbund varit utan inre sammanhang samt att det endast väckt och underhållit splittring inom rädesneslandet. ... Etter krigets slut skall den svåraste uppgiften blifva , Syd-Tysk