Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 juli 1866, sida 3

Blandade ämnen. kajmännen. D. N.r omtalar: Under industriitställningen hafva resande här infunnit sig från ila håll, äfven från Finland. Helt nyligen gjorde sn ung finne en utfart med ångbåt till en af hufudstadens närmaste mindre städer. Då ångbåten com ut på sjön, sammanträffade finnen akterläcket med en ung svensk, och samtal öppnades lem emellan: om väderleken, Stockholms sköna omgifningar och slutligen, sedan samtalet blifvit ifligare, kommo de till indu riutställningen. Likämmighet i åsigter i afseende på omdöme m. m. raf finnen anledning att fråga hvad svensken hade ör yrke? — Klädsel och sätt att vara antydde att le båda tillhörde den bättre klassen. — Svensken ippgaf beredvilligt hvad han var. Kors, svarade innen, det är jag också. ,Men får jag nu be att å veta namnet? — Svensken besvarade äfven lenna fråga. ,Det var då för eget, säger finnen, j 34. Hvad är då förnamnet? blef len följ frågan. — Carl Gustaf, blef svaret. Nej det här är riktigt märkvärdigt, säger finnen, så heter jag också. Nå nu får ni lof att säga nig äfven huru gammal ni är? Jag är född den I Maj 1839, blef svaret -— finnens förvåning hade ippnått sin höjd — då han måste förklara, att an var född samma år, månad och dag. — Med letsamma tillkännagaf signal att frukosten serveades. De begge nya bekante begåfvo sig ned i matsalongen, och sedan frukosten var intagen så eqvirerades en halfbutelj hvitt portvin, och vid hvilket tillfälle finnen proponerade brorskål med svensken. Först höjande sitt glas, för att besegla brödraförbundet, drog han det dock hastigt tillhaka, frågande: ,,Vet du hvilken timma på dygnet som du är född? Som man sagt mig skall det vara klockan s på morgonen, blef svenskens svar. ,Kycking, du! utropade finnen skrattande. — ,,Du får farbror, du, för jag är född kl. 4. — De ge vännerna, som blifvit oskiljaktiga, afreste ör några dagar sedan tillsammans till utlandet. lar i hjertat hos kor. Veterinärlåkaren schoug i Wisby omnämner i sin årsberättelse för 1865, att 2:ne nötkreatur, hvilka insjuknade med eber, påskyndad andedrägt samt bultande hjertlag, blefvo, efter några dagars förlopp, då sjuklomen med mera bestämda symptomer framträdde ch djurens krafter alltmer och mer förminskades, lagtade, då hos det ena djuret befanns en fin syvål, som hade inträngt genom and re magen (hufvan) ch mellangärdet till hjertat, och hos det andra en virknål, som med sin främre ända genomborrat större delen af venstra hjertväggen. Hr S. fäster ppmärksamhet derpå, att de som sköta eller utIra hornboskapen aldrig böra uti ladugården vära på sig nålar, spikar och dylika smärre hvassa