söker orsakerna dertill i hufmdsakligen följande omständigheter: misslyckade spekulationer i sast egendom, hvilka afsett icke att behålla egendomen för att af densamma draga afkastning, utan att sälja den till högre priser, en spekulation, som lyckas väl under stigande priser, men måste misslyckas vid trallande, särdeles då affären skall upprätthållas med lånta penningar; de sednaste årens medelmåttiga skördar, i förening med de höga arbetslöner, som vållats af de ,forcerade jernvägsbyggnaderna (7); grundandet af många stora, ofta väl tinkta industriella företag uppå för ringa kapital, samt benägenheten att lefva i förskott, hvaraf uppstår en konsumtionskredit, uppehållen genom ömsesidiga borgensförbindelser. Till dessa inre orsaker kommer den yttre orsak, som legat i den i London utbrutna kris, hvilken sedermera, ehuru man ej velat erkänna det, öfvergått till flera platser på kontinenten, utan Frankrike. ,,Den utländska krisen har, erinrar förf:n, på dubbelt sätt verkat på den inhemska penningeställningen, först derigenom att större delen af de utländska krediterna blefvo obrnkbara och således många af dem som deraf voro beroende måste i stället söka nödigt rörelsekapital på den inhemska penningemarknaden. För det andra upphörde eller inskränktes alla vidare ordres för utskeppande af svenska exportartiklar. Lägger man till dessa inre och yttre oraker den tillfälliga mindre vanliga fluktuationen i riksbankens sedelstock, som ägde rum mellan slutet af Mars och medlet af Maj månad, så har man tillräckliga orsaker, för att finna naturligt att penningeställningen, sedan slutet af Maj månad, varit ofördelaktig och räntan hög. Man behöfver alltså ej, heter det vidare, söka dessa orsaker hos lagstiftningen, som tvertom väsentligen mildrat svårigheterna genom dels räntans frigifvande, dels banklagen, som tillåtit flera banker uppkomma. Man begär, yttrar förf:n, af de enskilda bankerna att de skola vara outtömliga på penningekapital, men man förbiser att så icke kan vara örhållandet, ty de äro ingenting annat än institutioner, som uppoch utlåna penningektapital. De fylla sin bestämmelse bäst om de likna en svamp, som tilldrager sig det lediga vattnet, men kan kramas till det yttersta utan att gå sönder, är man åter önskar vattnet ur densamma. Så vidt vi känna hafva bankerna fullgjort sina åligganden, och vill man vara rättvis, så skall man att de enskilda bankerna icke medverkat till råntans uppjagande. Förfm slutar med följande ord: -IIvad som mildrande inverkar på den tryckta pennin i celtillgången af vårskeppningen visat sig så betydlig, att riksbankens metalliska ka j ättning. Någon tillgång af kontraherade utländska lån är icke att förvänta. Man kan ej annat än känna en viss tillfredsställelse öfver att det tyska lånekonsortium ly oaktadt de uppenbara svårigheterna, fullgöra sina sista inbetalningar till riksildskontoret. Dessa inbetalningar användes till qviderande af en del af det temporära lånet så tt något nämnvärdt E transaktion kom att tö kassa. Då stora utgifter anordnade på riksgäldskontoret, och då torde blifva lätt för dsamma act på skäli kor uppt ett nytt til n sannolikt, att de tillfå kontoret lemnat till banker, h enskilde, måste inom en ej af Vederbörande gjorde vä indighet i betraktande. en på pemingkapital har ännu icke hunnit utöfva något synnerligt inflytande på konsumtionen och va truprisernamen det är otvifvelakti att sådant kommer att ega rum och en be minskning i blifvande tullinkomster skall i våna oss. Vår hushållning måste blifva få och ehurn sparbanker och depositbanker bära vittne om en god början, är den långt ifrån hvad den kunde vara. Vi kunna skatta oss lyckliga att under sådana I sållanden som de närvarande inga betydlig fallissementer inträffat, utan hafva t lfårsliqviderna blifvit fullgjorda med önskvärd punktlighet. Den sedvaniiga midsemmarstiltj i rer bidrager i sin mån att för närvarande något efterfrågan af penningar, och från de siesia ingå de mest förhoppni ifvande unom goda utsigter för en rik skörd. den kommer i marknaden, då blir penningställningen väsentligen förbättrad. Vi tro att hvad den sakkunnige förf:n här anfört innehåller en riktig framställning af saken, om vi också ej dela hans åsigt rörande de -forcerade jernvägsbyggnaderna, hvilka vi anse hafva skett till landets lycka. Arbetslönerna hafva i alla fall. ingalunda varit för höga, så vida man föredrager att låta hopar af arbetare söka sin bättre utkomst i andra länder. Ult vigtigt moment rörande kapitalbristen bar förfan tillika förbisett, neml. de högst betydliga kapitaler, som blifvit nedl lagda i Sverges jordegendom, till förbättrande af ikerjord och bygsnader samt införande af bättre redskap äfvensom ökade ladugårdar. Dessa nedlapda kapitaler, som väl uppgå ill vida mer än hela vår utländska hypoheksskuld, hafva ännu ej kunnat återgiälis och nya kapitaler kräfvas oupphörligt ör samma goda ändamål. Jet är också härför lån mot borgen nåste anlitas, lån som visserligen ej afse lenast konsumtionskrediten. Man må ej slön ma, att landtbrukare, liksom öfrige i dkare, ej kunna använda sin ofta nycket dyrbara lösegendom i kreatur och ndra inventarier såsom pant. Och detta ir en brist i vår kreditlagstiftning, hvars pprittande är af högsta vigt, och hvilken 1 önskade att A. B:s förs:e ville rätt allarligt behjerta. En brist i vår bankrö1se är tillika, att bankerna — med unIlIan anser att jemvigten mellan tillgång och efterfrågan å kapital varit störd och I I i I iga vil-i lån, så är det mer lån som riksgäldste föreningar och j sen tidpunkt in-: att taga denna! BA mA ——