är öfver. Men, som sagdt var, allt detta sker endast med långa mellantider, och deremellan hör man blott de italienska soldaternas mångstämmiga sång från den ena posten till den andra. I La Valle ser man en mycket liflig, militärisk bild. De små, snygga tälten, der linneduken är tjock nog att skydda mot regn, och som sticka pittoreskt af mot de gröna gräsmattorna; midt på en öppen plats äro kompagnikockarna sysselsatta med att i blanka zinkkärl tillaga en läcker måltid för soldaterna. Här går mycket renligare till, än på många värdshus. Der borta i skogsbrynet se vi en vacker marketenterska i sin trångt åtsittande korsett och med sin nätta ungerska mössa Dagens post. Brinn besattes d. 12 på förmiddagen af 11 preussiska regementer, tillhörande I:sta armåen under prins Fredrik Karl. Innevånarne emottogo trupperna vänligt. Den 13 anlände konungen af Preussen och förlade dit sitt högqvarter. 2:dra preussiska armeen under kronprinsens beräl befann sig d. 12 mellan Olmitz och Brinn och fortsatte sitt framåtryckande. Likaså Elbe-armeen under general Herwarth, som den 13 besatte Iglau och framryckte mot Znaym. Om drabbningen vid Aschaffenburg d. 14 dennes föreligga ännu inga närmare detaljer; ett telegram från Mainz af d. 15 rörande denna tilldragelse har följande lydelse: I går eftermiddag stod vid Aschafsenburg en betydande träffning, i hvilken preussarne segrade. Preussarne ville hindra föreningen mellan S:de förbunds-armåkåren under prins Alexander at Hessen och bajerska hären, hvilken uppgift fullkomligt lyckades. Mot preussarne stodo i denna strid darmstadtska, bajerska och österrikiska trupper. Aschaffenburg stod i dag på morgonen i lågor. Preussarne under Falkenstein närma sig Frankfurt. Samma dag som träffningen vid Aschaffenburg stod flydde ,,den höga förbundsdagen eller, såsom den, efter de nordtyska staternas utträde ur förbundet, numera kallas, , furstliga rumpparlamentet, från Frankfurt och har nu valt Augsburg till residensstad. De vid förbundsdagen ackrediterade frimmande gesandterna åtföljde den till sin nya vistelseort. I Wien afvaktade man med otålighet kejsar Frans Josephs svar på vapenstilleståndsförslagen. Kejsaren, så hette det, skulle aldrig gifva sitt bifall till Preussens förslag, att Österrike skall uteslutas ur tyska förbundet. Ungrarne skola genom eftergifter vinnas för krigets fortsättande. General Gablenz har anländt till Wien. Hans armekår i förening med andra trupper är bestämd att försvara Donauöfvergångarne och betäcka Wien. De sista underrättelserna säga, att Cialdini besatt Vicenza, dit hans arme gått öfver Rovigo, hvars befästningar af österrikarne blifvit sprängda och öfvergifna, och Padua, samt satt sig i besittning af den jernbana, som sammanbinder Venedig, Vicenza, Verona och Peschiera med hvarandra. saldini är således, så att säga, i ryggen på fästningsfyrkanten och på väg till Tyrolen. der han troligen skall uppsöka österrikiska trupperna, under det den armå, som står under konungens direkta befäl, skall anfalla Venedig och flottan operera mot Istrien. Flottans hittillsvarande overksamhet förklaras af ,,Indep. belger derigenom, att flertalet af vid den anställda maskinister voro engelsmän, hvilka gjort till vilkor att få lemna sina befattningar, så snart Italien förer ett krig, i hvilket icke England står på dess sida. Då engelska kabinettet i London nu förklarade sig neutral, begagnade en del af dessa engelska maskinister tillfället att afgå, påstående, att, enär den engelska regeringen var neutral, densamma icke kunde anses stå på Italiens sida. Emellertid har, som förut är sagdt, flottan nu lemnat Ancona och synes komma att ställa sina rörelser i sammanhang med landtarmåöens. Utrikesministern, Visconti Venosta, är fortfarande i armöens hufvudqvarter, under det Ilicasoll begifvit sig till Rocca dAnfo, der han af Garibaldi blifvit hjertligt mottagen. Han samtalade mer än en timme ensam med generalen, hvarefter han sammanträffade med Kossuth och dennes följeslagare, doktor MHelfly. Garibaldi, som nu, jemte flera batterier, äfven fått några kompanier bersaglieri ar reguliera armeen ställda till sitt förfogande, lärer nu på ett energiskt sätt ämna taga till offensiven i Syd-Tyrolen. De ringa framgångar han hittills haft tillskrifver ,Indep. belger general Lamarmora, genom hvilkens ura låtenhet endast ett fåtal af de frivilliga kårerna haft dugliga gevär. Norge.