Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 juli 1866, sida 2

2472 74 Dagens post. I Vien herrskade en nedtryckt sinnesstämning, och man syntes redan bereda sig på en preussisk ockupation. Stadens magistrat hade uppvaktat kejsaren och af honom erhållit den lugnande försäkran, att Wien i händelse af fiendtligt anfall icke skall försvaras, utan behandlas som öppen stad. Kejsaren, som fann tillfället lämpligt att åter gifva det så ofta upprepade löftet om allvarliga reformer i liberal riktning, tillfogade, att sedan de yttre frågorna blifvit lösta, skola äfven de inre frågorna afgöras i öfverensstämmelse med folkets önskan. Franska Monitörens krigsbulletin för d. 13 dennes konstaterar, att bajrarne hade koncentrerat sig vid Schweinfurth (1 12 mil söder om Kissingen), och att preussarne framryckt vester ut i riktning mot Frankfurt. Striden vid Kissingen var ganska hårdnackad och räckte en hel dag. Bajrarnes styrka i denna strid anslås till 54,000 man, preussarnes till 60,000. Förbundsarmåen under prins Alexander af Hessen synes efter sin reträtt från Giessen och Wetzlar gjort till sin uppgift att försvara den af preussarne hotade Mainlinien. Den preussiska reservarmen, bestående af preussare och mecklenburgare, har under befäl af storhertigen af MecklenburgSchwerin börjat koncentreras kring Leipzig. Erkehertig Albrecht har lemnat sydarm6een och inträffade i Wien den 12 dennes, för att tillträda sin nya post som öfverbefälhafvare för hela österrikiska arm6en. Den österrikiska sydarmen undviker emellertid all strid med de italienska trupperna, men fästningarne äro försedda med tillräckliga besättningar, för att kunna försvara dem. I en skrifvelse från Florens af den 10 dennes säges: ,General Cialdini har gått öfver Po. Väggarne på husen i Florens äro betäckta med krigiska dekreter. Om man skulle döma efter det yttre skenet, så skulle Italien hafva ett långvarigt krig för sig. Likväl tror jag icke på något sådant. Man vill endast öfvertyga Österrike, att, då det afträdde Venetien till Frankrike, detta ingalunda bröt den italiensk-preussiska alliansen, .och man hoppas kunna bestämma Österrike till antagande af de hårda vilkor, som man vill ålägga det. Man fordrar Venetien, Tyrolen och Istrien; måhända skall man i afseende på Istrien visa sig eftergifven, men man skall aldrig medgifva några förbehåll eller någon skadeersättning. Cialdinis marsch öfver Po har till ändamål att visa, det Italien ingalunda ämnar afväpna med anledning af det franskt-österrikiska arrangementet af Venetien. om vapenstillestånd afslutas, skall; italienska armåen besätta fästningarne. Det vore en lycka, om armeen blefve i tillfälle att ådagalägga sin tapperhet samt tillkämpa sig några obestridliga fördelar. Det lärer väl vara utom tvifvel, att en i detta ögonblick sluten fred skulle i sinnena lemna efter sig en känsla af bitterhet. Man skall i så fall visserligen vinna i makt och styrka, men nationen skall icke blifva tillfredsställd. — Hvad flottan beträffar, syhes den nu, långt omsider, skola börja sina rörelser. Man hade af flottan väntat stora bragder; då ingen at dessa låtit höra utaf sig, så har detta väckt stort missnöje. Man vill veta, att vissa uraktlåtenheter vid flottans utrustning vållat dröjsmålet.