Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 juli 1866, sida 2

an eII 108UmALLIG 10T1 HAmna-Cc IMuTTJBS Viv icerare. Göteborg den 16 Juli. Dagens mycket vigtiga nyhet är att en ppresning i Ungern nar, om icke ännu tbrutit, dock blirvit sååförberedd, att ett tbrott kan hvarje ögonblick motses. Ofentliga uppmaningar härtill hafva utgått rån ej blott Kossuth, utan derjemte Klapa, hvilken sednare ej brukat öfverila sig ;ch hvars namn har i Ungern en hög klang. Jet kanske alldramärkligaste i denna föreeelse är dock, att denna handlig synes rara gjord i samråd icke allenast med komngen af Italien, utan äfven, underbart ut omtala, med konungen af Preussen. Lägger man härtill de ganska klara anydningar på återupprättande af Böhmens och Mährens samt derjemte Ungerns nationaliteter, som sluta den preussiska proklanationen i Böhmen, så ligger den tanken hära, att yxan är satt till roten på Österikes tillvaro. Den uppsats, som förekommit i Moniören; enligt telegram i dagens blad, slujar med att törklara att förhållandet melan Frankrike och Preussen är det mest vänskapliga. Detta måste innebära, att den beväpnade inblandningen ännu låter vänta på sig. Under tiden framrycka Preussens armer alltmer och vinna nya segrar; så hafva förbundstrupperna blirvit slagna vid Aschaffenburg. Det torde alltså hända, att innan någon intervention kommer till verkställighet är Preussen helt och hållet herre öfver ställningen, ett antagande, som vinner ytterligare stöd i den vänning uti den allmänna meningen, som redan inträdt och alltmer utbreder sig uti södra Tyskland. Så för en mycket utbredd tidning i Wärtemberg öppet det språk, att icke en droppe af folkets blod må gjutas till Österrikes hjelp, emedan Preussen uppendagligen är den makt, som skall lösa den stora uppgiften om en bättre tingens ordning för T. yskland. Det oerhörda synes alltså hafva inträffat, att Preussen träder i spetsen för nationaliteternas frigörande och koncentrering, som eljest utgjort kejsar Napoleons ofta upprepade önskningsmål. Det skall i sanning blifva ganska svårt för den sednare att nu, genom en väpnad intervention, förneka allt hvad han i den delen offentligt uttalat, för att rädda en stat, som hvilar på stridiga undertryckta nationaliteter. Skulle kejsaren af Ryssland inblanda sig i saken, så vet man ej om icke Preussen kan. uttala det farliga ordet: polsk nationalitet. Har man börjat i denna riktning, så finnes ingen annan väg än att djerft fullfölja densamma. Och en sådan djerfhet tillhör just naturen hos Preussens ledande man, grefve v. Bismarck. Det: säges att Österrikes sköna kejsarinna vill söka återvinna Ungrarnes ridderliga sympathier för kejsardömets sak, och Ungerns mest framstående ledande man, Deak, har förklarat, att detta beror blott på ett ord af Ungerns konung. Det är troligt att denne nu gerna ville uttala detta ord, eller att han nu skulle villigt acceptera den sjelfständighet, som Ungrarne städse oeftergifligt fordrat, men hvilken han — Österrikes kejsare — ansett oförenlig med det öfriga rikets välfärd. Det är dock lika troligt, att detta ord nu kommer försent. Den moderate Deak är ej längre herre öfyer ställningen. I tider af brytningar är det ytterligheternas män, som draga folken med sig. Och de skola göra det här så mycket mer, som gräset ej många gånger grott på Bathyanis m. fi. ungerska patrioters grafrar. Det är de politiska morden från 1849, som göra för Österrike en försoning med Ungern så svår, När Klapka öfverlemnade, mot löfte om full amnesti, Komorns starka fästning, så ansågs denna amnesti ifven innebära skonsamhet mot öfriga delagare i revolutionen. Men Österrike kände ngen skonsamhet mot det land, hvaröfver let blott genom främmande hjelp förmått lifva herre, och dess dödsdomar exeqveades ej ens på militäriskt vis, utan i galsar. Äfven det mest ridderliga folk glömner ej sådana dåd. Lägger man härtill att Italien kan i sterrikes eget sköte införa kraftiga arner, dels genom, Dalmatien in i Ungern — hvilken uppgift Garibaldi önskat sig — lele till preussiska rmens möte utanför Wien, så finaer man, att den armå, hvar;fver Österrike kan förfoga till hufvudtadens försvar — uppginge den ock i erkligheten till de 400,000 man, som man ppgifver — får ett allvarsamt arbete. Händelserna följa hvarandra nu så brådtörtadt, att nya underrättelser ingå unler det man skrifyer, Så berättar ett i letta ögonblick anländt telegram, att Itaien och Preussen öfverenskommit att göra terställandet af Ungerns författning, d. ä. less fulla sjelfständighet till fredsvilkor, n uppgift, hvilken, om den bekräftas, är f utomordentlig vigt. j RR RR JA fr KA