löjtnanten Oskar Lindh såsom tillförordnad sekreterade. I anledning af detta meddelande anhöll öfversten Nauckhoff att hr ordföranden, å sällskapets vägnar, ville till hr lektor Lindeberg framföra sällskapets erkänsla och aktning för det sätt hvarpå han bestridt sin svåra och maktpåliggande befattning. Denna ansökan skulle, enligt ledamöternas beslut, tagas till protokollet. N Revisionsberättelsen upplästes sedan, af hvilken man erfor att sällskapets enskilda medel, hvilka vid 1564 års slut utgjorde 46 rdr 1 öre, under året ökats med 6. rdr 32 öre, så att kassans behållning, med inräknande af åtskilliga donerade medel för uppgifna ändamål, vid årets slut uppgick till 52,962 rdr 58 öre. De s. k. bränvinsmedlen utvisade vid årets slut en behållning af 136,944 rdr 54 öre. Sällskapets alla tillgångar skulle således uppgå till 189,907 rdr 12 öre. Sedan decharge för förvaltningen blifvit beviljad, tillkännagaf ordföranden att styrelsen beslutat, då årsberättelserna vuxit till en sådan storhet, att deras tryckande förorsakat en väl sen utdelning, utgifva en qvartalsskrift, hvaraf redan första häftet utkommit och tilldelats sällskapets ledamöter. De belöningar, hvilka sällskapet tillerkännt enskilda personer, utdelades derefter och bestodo Till hemmansegaren Johannes Persson i Kå (för odlingsflit) en större silfverpokal med inskription; Olaus Mattiasson i Bergskär 50 rdr; Anders Börjesson i Stenehed 50 rdr; Carl E. Johansson i Skärperöd 50 rdr; Henrik Eliasson på Askeröd 30 rdr, samt som belöning till folkskolel i Westerlanda socken, för trädgårdsodl lan, rdr. Skarpskyttekåren i Uddevalla. Sistlidne Tisdags eftermiddag försiggick invigningen af skarpskytteföreningens nya kjutbana, i närvaro af föreningens styrelse, medlemmar af Uddevalla sparbanksdirektion, åtskilliga i staden vistande officerare vid Bohusläns regemente samt mänga åskådare af det täcka könet. Sedan skarpskyttarne, företrädda af sin musikkår, uppmarscherat till den lilla näpna, då med flaggor smyckade skjutpaviljongen, invid hvilken bålar voro arrangerade, utbringade styrelsens ordförande en tacksägelseskål såväl för sparbanksdirektionen, som anslagit medlen till banans anskaffande, som för de personer, som haft det närmare bestyret med arbetets utförande. Härefter förklarades banan vara öppnad samt öfverlemnades till kårens begagnande under uppmaning att svar, om det en gång i farans stund skulle vädja anhållan benäget åtagit sig afskjuta, dånade nu emot skottaflan, åtföljdt af fanfarer och lifliga hurrarop. Den enkla festens officiella afdelning slutade härmed, hvarefter ett lifligt samqväm började, hvarunder skålar för styrelsen, de närvarande officerarne samt den nordiska qvinnan och hennes vid festen närvarande representanter utbringades, hvarefter man, sedan slutligen borgmästaren Sandegren å de inbjudnas vägnar tackat värdarne, åtskiljdes under den angenämaste sinnesstämning. — Från Strömstad skrifver Bohusläns Tidnings korrespondent den 12 dennes: Societetslifvet vid denna badort, som hittills dels i anseende till den mindre gynnsamma väderleken, dels i brist på musik, varit mindre muntert, har nu antagit en gladare och lifligare ton, sedan musiken (af Nerikes husar-regementes musikkår) ändtligen sistl. Söndag anländt, och offentliga nöjen omvexla på vanligt sätt. Makrillfisket har, såväl staden som kringliggande landet till stor skada, varit ganska ringa, så att nästan ingen makrill härstädes kunnat insaltas, utan köpes styckevis färsk af det ringa förråd som inkommer, till 8 å 12 öre stycket, då man de föregående åren kunnat köpa den till 50 3 80 öre tjoget. Oaktadt den ringa tillgången hafva dock såväl stadsfskare som öboarne uteslutande egnat sig åt makrillfisket, så att värdshusvärdarne någon tid bortåt nästan omöjligen kunnat erhålla någon färsk fisk. När härtill kommer att hummern är förbjuden och vildt är förbjudet och nästan all nötboskap på orten uppköpes af norska spekulanter för att utskeppas till England, så hafva de I vårt nog att variera med endast gödda kalfvar ch får. Dock har nu redan det vanliga småfii ket kommit i gång. . . . . i I går afton kl. 6 tilldrog sig en lika sorglig som i I klaglig händelse. En fru Weinberg, som efter stads brand hitflyttat till sin här bosatta dot. fru Gegerfelt, och inrättat en här) ganska beflig pension för unga flickor, hade på nya badt erhållit ett vanligt bad, men vid påklädanrade hon till badhbrustrun att non kände sig smamaende och lutade sig emot soffkudden. Då badhustrun, som hade något att syssla med inne i sjelfva badrummet, kom tillbaka, efter några miuuters förlopp, var fru Weinberg död, förmodligen träffad af slag. — Af Nordisk tidskrift för Politik, Ekonomi och Litteratur är utkommet ett dubbelhäfte för Juni och Juli, innehållande: Trek af Nordens industrielle Udvikling i det 18 Aarhundrede, af C. Rosenberg; Personlighetsgrundsatsens tillämpning vid val af folkombud, af G. K. Hamilton (en mycket lärorik uppsats, hvartill vi återkomma); Om danske Mosefund fra den eldre Jernalder, af C. Engelhardt; Folkehöiskolen, af Frede Bojsen; Hvorpaa skal de nordiske Riger grunde sit Vzern? af F. Bajer; Anmälningar at prof. Olivecronas bok om dödsstraffet; Erslevs Lerebog i Geografi, m. fl. Litteraturöfversigt, politisk månadsöfversigt, samt (på omslaget) lista öfver till anmälning inkomna böcker. — Linnea, Det nyss utkomna Julihäftet af denna tidning innehåller: Förnöjsamhet, ett litet poem, ungdomsförsök af Lea; En beskrifning på jernvägslinien mellan Katrineholm och Norrköping, med 2:ne träsnitt; Den förnöjsamme (en folksaga); Olika sätt att komma sig fram på det torra; Lilla Mimmis sommartankar (insändt poem); Trolldom, af O. A.; Den gamle milstolpen; Charader och Rebus. — Tidskrift för hemmet. Det i dessa dagar utkomna 3:dje häftet för innevarande år utaf nämnda tidskrift innehåller flera lärorika uppsatser, hvaraf må nämnas: En moders råd, af St--; ,,Hvad hon är lik, poem af T. K.; Om förlätelsen, af Fr. Br. 1841; Några tidsbilder från 1700-talet, af Esselde; Tankar rörande en af dagens frågor, af K. R.; Om qvinnans bildande för läkareyrket, af M. S.; Några episoder från det femte svenska läraremötet, af Esselde; En frisko — — 25 ———— — — ——5, hit fn fa hvar och en af medlemmarne med allvar måtte beflita sig att blifva en säker skytt, samt härigenom kunna verksamt bidraga till fosterlandets förtill sina söners kärlek. — Det första skarpa skottet, som öfverstelöjtnanten Arsenius på styrelsens r arbeterskor i London samt ,, Vår Portfölj. Ur den sistnämnda hemta vi följande notis: Vid ett sammanträde inom Socict dconomie politique för ett par månader sedan omtalade m:r Jules Simon, att en ung dame, mille Rengguer, begärt att få deltaga i den medicinska undervisningskursen i Alger, för att derefter: taga doktorsgraden. Denna begäran satte fakulteten åtskilliga myror i hufvudet, men hr Joseph Garnier förklarade sig finna saken mycket enkel och begrep ej ätt den kunde framkalla någon förlägenhet. Att motsätta sig qvinnans önskan att studera och utöfva läkarevetenskapen, vore, menade han, att likna herrar sättare, hvilka fordrat och genomdrifvit hennes förvisning från boktryckerierna. Sednare underrättelser upplysa, att m:lle Rengguers ansökan blifvit bifallen utan alla förbehåll och att hon redan börjat sin kurs vid VEcole de Medecine i Alger. . — Meteorologiska observationer, gjor