Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 juli 1866, sida 3

sig i kyrkan. Nägra kaniorer sjöngo liturgien med latinsk, andra med fransk text, och till de mest upphöjda texter kunde man få höra de simplaste melodier, intill dess påfven Gregorius XIII ändtligen gjorde slut på detta missbruk. Under Karl IX samt Henrikarne III och IV utöfvade de politiska förvecklingarne ett skadligt inflytande på musikens utveckling, och först under Ludvig XIV uppkom den franska operan. 1647 förskref kardinal Mazarin ett italienskt operasällskap, som på Petit-Bourbon-teatern uppförde två qvasi-operor: Orfeo och Euridice samt ..La finta paza-. Försöket hade föröfrigt ingen lycka, men gaf dock anledning till att tvenne franska musikidkare, abbot Perrin och organist Cambert, förenade sig om att skrifva en opera uti italienskt maner, som fick namn af ,.La Pastorale, premiere comådie. francaise en musique. Den vann bifall, och författarne skrefvo snart en annan, hvilken äfven blef instuderad, me:. vilkens uppförande blef förhindradt genom kar li: . 1 Mazarins död. Abbot Perrin (tillfälligtvis heter de nuvarande direktören för stora operan i Paris också Perrin), hvilken var den förste, som hade gifvit idden till dessa operor, erhöll af konungen titel af kongl. musikaliska akademiens direktör och från den tiden daterar sig den s. k. . Stora operan i Paris. — Nämnde tvenne författare skrefvo sednare en stor opera Pomone. som behagade så mycket, att den inbringade hvar och en af dem den då för tiden betydliga samman af 30,000 francs. Emellertid blefvo de båda grundläggarne af franska operan snart fördunklade af Lulli, som har haft stort inflytande å dess utveckling och som hade samma bet ydelse ör operans dåvarande ståndpunkt, som Gluck hade sednare. Den, som emellertid har gifvit franska operan den mest nationella pregel, är Grtry, oaktadt han icke var fransman till födseln, utan belgier. I hans fotspår trädde sednare Cherubini och Boyeldien, hvilka förutom de tidigare bekanta komponisterna dAlayrac, Nicole Isouard, Berton och Monteverde hafva gifvit den tidigare franska operan och isynnerhet den komiska dess egendomiga pregel. RR