Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juli 1866, sida 3

Chr. Fr. Fahlerantz samlade skrifter. Sjunde bandet. Vitterlek. Örebro, N. M. Lindh. I detta band har den åldrige författaren offentliggjort ett antal till större delen dittills obekanta ,,skämtedikter, alstrade under tidigare perioder af hans långa lefnad och interfolierade med kommenterande om och ej synnerligen upplysande diskussioner, hållna i Noachs Ark af, kanslirådetJaphet och dennes medpassagerare, samt med färska epistlar, riktade till en fingerad själsfrände. Biskop Fahlerantz är ej den ende, som låtit några af sin ungdoms fantasiprodukter under decennier hvila i det fördolda, för att vid långt framskriden ålder göra dem tillgängliga för allmänheten, men mindre vanligt är dock ett sådant förfarande, som utgör en öfverdrift i tillämpningen af den välbekanta horatianska regeln. Icke heller torde det kunna anses såsom ett efterföljansvärdt exempel, då dylika skämtedikter ej pläga ,ligga till sigutan i stället aftaga uti intresse i den mån, som infallens och allusionernas udd förslöas genom afståndet i tiden, i den mån som de tillfälliga tidsförhållanden, hvilka satt satirens gissel i rörelse, upphöra att existera, så att slutligen endast det allmängiltiga behåller sin betydelse. Derföre kunna icke ens de ifrågavarande Bihangen till Noachs Ark, trots; den stämpel af äkta genialitet de bära, väcka det allmänna och lefvande intresse, som helt visst skulle kommit dem till del, i om de utgifvits i rättan tid — under de dagar, då betydelsefulla bataljer och envig? utkämpades på den svenska vitterhetens 7 fält mellan gamla och nya skolan, och! man kunde utmärka sig genom att bryta stafven öfver dem begge eller — såsom Tegner uttrycker sig — ,vända ryggen mot den gamla och visa tänderna mot den j nya. t Vanligen anses Fahlerantz vara en af de största humorister, som någonsin satt penna på papper, och äfven de alster af s hans ungdomliga tantasi, som innehållas i a detta band af hans samlade skrifter, halr blifvit helsade såsom nya lysande bevis I derpå. Men trots den blixtrande qvickhet t och den dräpande ironi, som karakterisera Ir hans författarskap, våga vi betvifla, att deri uppenbarats någon högre grad afhuvw mor i detta ords äkta mening, enär det: eger föga af den för humorn egendomliga subjektiviteten. Hos honom spåra vi i sjelfva verket aldrig den ,, oändliga smärtal, som utgör den sannt humoristiska uppfattningens underlag, den ,,sorg i rosenrödt, 1 som utmärker skalder sådana som Bellman, c Vitalis, Braun m. fl. Hans ,humor sak-i nar innerlighet och kan derför svårligen ! betraktas såsom verklig humor. Han fram-! ställer endast främmande föremål i komisk f 0 1 f 1 6 — — — — —— — — ———— — — AN t— — — — ÖÅ M Fk — Am dager, glömmande eller skonande sin egen personlighet och skiljer sig derigenom bjert från den egendomlige humoristen. Träffande kallar han sina Bihang till Noachs Ark vitterlek, ty de utgöra verkligen blott en vitter lek, ett genialiskt gyckel med ett par riktningar inom vitterheten och kritiken i vårt land under hans ungdomstid, äfvensom med vissa politiska och sociala sträfvanden, som ådrugit sig hans misshag eller misstro. De s. k. täflingsskrifterna äro qvicka karrikatyrer, roande genom sina harocka anakronismer och anatopier, sina betängdheter, öfverdrister och bjerta kontraster mellan! det sublima och det platta. Författarens! styrka i det rent komiska förnekar sig sällan, men der det sker, närmar han sig det puerila eller det konstlade, såsom t. ex. : i uppsatsen ,,Om uppfostran till kälkbor-s — — A mm eo As —ä—ä— — FA gerlighet och någon gång i arkpersonalens kritiska diskussioner. Den gamla folksagan om , Pelie Batsmwan är behandlad fragmentariskt men med stor originalitet och friskhet; qvickhetsfyrverkeriet är :, briljant och bländande alltigenom, om man 1 ock känner att det är blott — ett syrver-I keri, hvarmed ett snille velat roa sig och ; andra. I de bizarra fantasistyckena , Coracimaga och ,,Le ventriloque röjer sig äfven författarens öfverlägsna talang på detta område, och , hjerteoch hjeltescenen Den stumma i Karthago är ett litet väl håli 1 1 1 c let satiriskt stycke, som icke kunnat förlora på att gömmas. Detta kan äfven sägas om divertissementet ,,Den 27 Juli, år. 153 med den uppväckte sjusofvarenMalchus och den ypperliga komiska figuren hökaren Fleischman, som i Ephesus rekommenderar sina varor sålunda: I Här finnes allt, hvad man med händer nämna vill: Här finnes Tullasill, här finnes Ygdrasill Och strömming delikat, så att jag sjelf är Oviss N kant natur, som väl förtjenar en allmännare uppmärksamhe ; Om den ej heldre bör högaktas för anjovis. ; Men bläddrom vidare, och här vi tinna I strax i. En dråplig Halmstad-lax, en ljuflig Savolax, H Här skånska gåsebröst, här skinkor ifrån! Lybeck, i Här äkta eldqvarnsimjöl, här sirap koktaf;, Dybeck!, ete. Utom hvad vi här papekat finnes ätskil.. ligt annat smått och godt at särdeles pi; id Pedagogik för folkskolelärare af K. Bormann, skolråd i Berlin, öfversatt med bearbetning och tillägg af mag. J. Wallin, inspektor för Göteborgs folkskolor. (ötebang A hos CO KR UASSOn 1866 1: