Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 juli 1866, sida 1

Skattgräfvaren ). (Romantisk berättelse från Sanct Barthelemy.) Svenskt original af Sigfrid Nyberg. Under dessa tankar hade emellertid en god stund förflutit, och solen vidrörde redan den vestra horizontens rand. Figueras likasom vaknade från en dröm och såg sig omkring. På föga afstånd varseblef han en ensam ryttare långsamt nalkas, hvilken lät sin häst gå fot för fot och hade blottat sin panna för att låta den svalkas af qvällsvinden. Figueras fästade ej någon vidare uppmärksamhet vid honom. Han kände sig trött och derjemte plågad af en brännande törst. Omedvetet blickade han upp mot löfhvalfvet öfver sig. Bland de mörka, glatta, lagerlika bladen märkte han en mängd små frukter, stora som renetter och af ett högst aptitligt utseende. Utan vidare reflexion reste han sig upp, fattade en gren och plockade några af de vackra frukterna, hvilka liknade äpplen. Deras lukt var lika behaglig som deras utseende, och han ämnade just föra en af dem till sin mun, då han hörde ett högt rop. Han såg sig om och varseblef ryttaren, hvilken ropade: Håll, håll! och jagade sin häst fram till träden der Figueras befann sig. Så snart ryttaren hunnit fram, kastade han sig af hästen och fortfor: — Olycklige, har ni ätit något af denna frukt? — Nej, svarade Figueras förvånad, men jag ämnade just göra det, då ni ropade mig. IN ge HUT YV 156