Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 juli 1866, sida 2

Det är svårt att skildra den öfverraskning. som Monitörens af den 5 not om Nenetiens öfverlemnande till kejsar Napot öfver hela Europa. Paris smycvid underrättelsens emottagande gade sanor; i Berlin deremot synes förväningen hafva varit föga blandad med glädje öfver de fredsutsigter nyheten innebär. Ett extrablad till La France meddelar, att sedan kejsaren af Österrike natten till Onsdagen erhållit rapporter om den för honom så olyckliga utgången af slagtningen vid Sadowa, det redan tidigt om Onsdags morgon hade börjats ett lifligt utbyte af telegrammer mellan Wien och Paris, så att utrikesministern Drouyn de Lhuys knappt under hela dagen lemnade Tuilerierna. Klockan 8 om aftonen infunno sig hr Drortyn de Llitys och österrikiske gesandten furst Metternich hos kejren; fursten tillkännagaf, att han på telegrafisk väg fått fullmakt till underhandlingar. Dessa fortsattes samma afton, och under natten till Thorsdagen hade de, enligt hvad ett af dagens telegram till Handelstidningen meddelar, ändat i det storartade resultat, att Österrike afträdt Venetien till kejsar Napoleon. En följd af detta steg är otvifvelaktigt, att österrikarne utrymma och fransmännen tillsvidare besätta Venetien, hvarigenom sjelfva möjligheten till krigets fortsättande mellan Österrike och Italien blir i det närmaste afbruten, äfven om konung Victor Emanuel genom sitt fördrag med Preussen skulle hafva förbundit sig att fortsätta fiendtligheterna, tills Preussen anser sig hafva uppnått sitt syftemål med kriget. Man frågar sig naturligtvis i Berlin, hvad detta öfverraskande schackdrag skall innebära för Preussens räkning, och om denna stats äregiriga planer skola derigenom främjas eller öfverkorsas. I hvarje fall kan Preussen icke gå tomhändt ur affären; icke blott dess framgångar på slagfältet, utan äfven kejsar Napoleons bref af d. 11 Juni innebära ju en garanti för att det genom ett kommande fredsslut skall blifva arronderadt. Frågan är blott huru mycket. Man trodde i Berlin, att resultatet af den närvarande vändningen i den politiska situationen skall blifva: Mainlinien för Preus sen och Saarbräckens rika koldistrikt för Frankrike. Berliner Börsenzeitung, som emellertid uppdukar likt och olikt och ingalunda är en källa att lita på, vill veta, att franska sändebudet i Berlin, Benedetti, redan öfverlemnat en depech från sin regering, i hvilken följande förslag framställas: Preussen erhåller Slesvig-Holstein, en del af Hannover, städerna Troppan och Jägerndorff i österrikiska Schlesien samt den militära hegemonien i norra Tyskland. Österrike erhåller ersättning i södra Tyskand, och det Preussen tillhöriga förra Hodensollernska furstendömet öfverlemnas till Wirtemberg. Det förnämsta draget i den ny: ionen är emellertid, att det nu Napoleon, som trädt i händelsernas Törgrund. Dermed träder den tvetydiga storheten Bismarck djupt tillbaka, och det blir icke längre dennes principlösa våldspolitik, utan den napoleonska, på folkens sjelfbestämningsrätt hänsyn tagande politik, som kommer att gestalta de nya förhållandena.