Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 juli 1866, sida 2

tryck. Han bar en ljus, elegant bomullsdrägt, som framhöll hans herrliga växt, och hans korpsvarta krusiga hår betäcktes af en hvit rothatt. Hans yttre var således sådant att det måste väcka uppmärksamhet hvar helst han visade sig, och detta, i förening med hans fina sätt samt Gjörwells protektion, hade skaffat honom tillträde öfverallt och gjort honom till fruntimmernas förklarade gunstling. Han satt nu beqvämt utsträckt i sin hvilstol och följde med en drömmande blick den blåa röken från sin cigarr, medan han samtalade med den värde köpmannen om en utfärd, som de båda herrarne ämnade företaga den följande dagen, ehuru åt skiljda håll. I detta ögonblick framskyndade en slaf med bref och en packe tidningar, ty posten hade nyss anländt. Som en äkta köpman egnade herr Gjörwell först sin uppmärksamhet åt brefven samt lemnade tidningarne till Figueras, hvilken åter erbjöd sig att för Alma föreläsa de nyheter, som kunde intressera henne. Dessa nyheter voro visserligen redan gamla, ty postkommunikationen med S:t Thomas öfver S:t Kitts var då för tiden ganska oregelbunden, men för innevånarne på vår lilla ö egde de ännu alla nyhetens behag. Företrädesvis var det underrättelserna från Förenta Staterna, som redan då och än i dag mest intressera de soda öboarne, hvilka stå i liflig beröring med den Nordamerikanska kontinenten, och dessutom voro alla tidningarne amerikanska. Figueras började således att uppläsa åtskilliga underrättelser derfrån, medan köpmannen bröt och genomögnade det ena brefvet efter det andra. Plötsligt hejdades Figueras midt i en mening af köpmannen, hvilken utbrast: — Här är någonting som på sätt och vis rör er, Figueras. Det är ett bref från den förolyckade skonertens rederi i Newyork, och jag skall meddela er den del af innehållet som intresserar er.