Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 juli 1866, sida 2

nm E ÄUrdd EMG RIOPPDMCIAT GIV I PTOPOTTIOH till längden. Dess springfötter, hvilka man annars svårligen varsnar, då det gör sina djerfva språng, likna snarast en elgs ben. Men den hoppar sin väg, tagande ett jätteskutt, och hr Staudinger tillkännagifver på tyska, som genast öfversättes på svenska af en till hands varande tolk, att en droppe sumpvatten, d. v. s. stillastående, skämdt vatten blifvit lagdt under mikroskopet. På den hvita väggen röra sig nu en otålig mängd, större och mindre lifliga djur, af hvilka de största knappast understiga krokodilen ilängd. De hvimla ett ögonblick om hvarandra och sluta med att de största djuren bekriga och förgöra de mindre. Till all lycka uppl ses man att friskt källvatten icke innehåller dylika odjur, hvilka först bilda sig, sedan vattnet stått en kortare eller längre tid, annars skulle man väl akta sig att dricka sådant efter att ha sett en sumpvattendroppe genom hr Staudingers solmikroskop. En bit ost, som är på väg att , blifva gammal, som man säger, visar en hel legion af djur, liknande ofantliga skalbaggar, hvilka synas stadda på flykt från sitt trefliga bo, oroade afsolvärmen. Trichiner, stora som ormar, afskräcka en hvar från att äta lybsk skinka. En mängd föremål af olika slag förevisas, bland hvilka bloddroppen, ett blomblad, i hvars ådror man tydligen ser växtsaften cirkulera, åtskilliga syror, hvilka i den starka solvärmen afdunsta och förete praktfulla krystallisationer, en flugvinge, som liknar det finaste, genomskinliga tyg, skiftande i vackra färger, ej äro bland de minst intressanta. Särskildt förtjenar nämnas hurusom ett fint poleradt kugghjul, tillhörande ett litet cylinder-ur, då det lägges under mikroskopet, antager utseendet af ett ofantligt hjul af gjutgods med många skrofligheter och ojemnheter. Den reflexionen tvingar sig på en hvar vid jemförelsen mellan formfulländningen hos naturens skapelser och hvad menniskan förmår åstadkomma, att de förra tåla den mångfaldigaste förstoring, utan att förlora det minsta i harmoni och fullkomlighet, under det menniskoflitens alster, hur konstnärligt de än synas arbetade, ändå röja ofullkomligheter och disharmonier, — Ezpositionen. I fortsättningen af sin redogörelse för industriexpositionen skrifver Posttidningen: Tokremålet för vårt referat i dag blir HögboBessemer-stålet, prisbelönt så väl med silfvermedalj vid nionde allmänna landtbruksmötet i Göteborg 1860, som ock med Londoner-expositions-medalj 1862. Enär Bessemer-methoden för frambringandet af stål kan anses för den största upptäckt, som inom detta gebiet någonsin skett, så må läsaren ej finna underligt, om vi mera detaljerande uppehälla oss vid de utmärkta profver, som här finnas utställda från Sandviken-Högbo bruk, alla vittnande om brukets förmåga att effektuera och med detsamma om produkternas förträfflighet. Vår föresats var att beskrifva operationerna, som jernet tills det blir stål genomgår, och apparaterna dertill m. m.; men då artikeln om Högbo-utställningen i och för sig upptager stort rum, hafva vi måst afstå från denna beskrifning såsom tillika ej hörande till de egentliga uppgifterna i och för expositionen. Vi börja med den stora och långa pigcen, som ligger på tvären å denna grupps framsida. Det är en pistonstång (reserv) till den vid Sandvikens bruk varande ånghammaren om 15 tons vigt — 90 sv. skeppund. Denna pistonstångs längd är 14 föt, dess diameter 16 tum, ,,kannans diameter 3 fot 3 tum, väger 120 centn., är finsvarfvad och smärglad. (Vi vilja erinra om, att såväl denna pistonstång, som ock allt, hvad som här blir omtaldt inom Högbo-utställningen, är af Högbo-Bessemerstål). Som exempel på detta ståls stora företräde till machindelar, som måste uthärda svårt arbete, vilja vi anföra följande: hammaren, som är gjord i England, försöktes först vid tyres-smidning (hjulrings-smidning), som anses vara ett af de svåraste prof, för hvilket en ånghammare kan. utsättas, ity att hammaren dervid slår-på den varma tyres-ringen, som är omfattad af en kalls. k. ytter-ring af stål understundom från en fallhöjd af 7!3 fot. Till följe af den ringa elasticitet, som den endast 6 tum höga, men till en del kalla, stålmassan eger för de svåra slagen, uppstår en förfärlig skakning i hela stången och mest i den vida ,,kannan. Detta hade äfven till påföljd, att pistonstången Sprang efter en veckas tyres-smiding. Som verket då ej ännu var så färdigt, att en ny pistonstång kunnat göras af eget stål, måste en dylik ånyo reqvireras från England. Men äfven dennes öde blef lika med den föregåendes, efter smidning af tyres under en veckas tid. Dock: hade man varit nog försigtig att, innan detta smide påbörjades, först låta hammaren med den nya pistonstången smida en reservstång af verkets Bessemer-ståi. Denna har nu oafbrutet arbetat under 15 månaders tid och är fullkomligt felfri. Det är facsimile af denna pistonstång, som är utställd här. Vid sidan af denna står på ända ett s. k. göt, ämnadt till smide af en kanon. Det mäter 214 fot i fyrkant och väger 12617 centner samt har blifvit utstäldt för att visa, huru stora dimensioner götena för större pjeser måste hafva, innan de smidas ned. Omnämnas må, att vid detta bruk göt understundom uppgått till öfver 200 centn. af 39, fot fyrkant. Likaledes har man här att betrakta en ,,tyres-vals, 9 fot lång, största diametern 191 2 tum, samt vägande 38 centner. Denna vals är svarfvad och finsmerglad samt af hårdaste Bessemer-stål. När man nu får veta, att densamma efter gjutningen alls icke varit utsatt för smidning och hamring, så blir man förvånad vid åsynen af den täta och fina ytan: Ett för valsar vigtigt problem är genom tillverkningen af dylika pjeser löst, då man härigenom i stället för tackjernsvalsar, som mera lätt springa, samt smidda, ohärdade stålvalsar, hvilka äro mjukare och dyrara, kan gå en medelväg genom användandet af dessa tullkomligt tätt gjutna valsar, som äro både billigare och hårdare, än de vanliga af ohärdadt stål, samt mycket starkare, än dem, som göras af tackjern. Långs denna vals ligger en smidd axel af svåra dimensioner. Den är nemligen 25 fot lång, största diametern 16 tum och väger 141 ctr. Detta smidesprof är utstäldt för att visa, att verket kan smida stora pjeser af ett enda stycke, hvarigenom vinnes såväl att de eljest så bedrägliga vällarne helt och hållet undvikas, som ock att klenare dimensioner kunna begagnas, hvarigenom den döda kraften minskas. Denna pjes smiddes af ett göt, som höll 3 fot i fyrkant, och är afsedd till reservaxel för svänghjulen i tyres-valsverket å Sandviken. . Vidare se vi här flera mindre och större s. k. brott-profrer af göten, visande dessas täthet och fullkomliga frihet från blåsor. Som bevis åter för hur ånghammaren, som genom användandet af öfvertryck anses ega tredubbel kraft, val genomarbetar stora stycken, har man utställt ett frän en oborrad kanon afhugget och å ena ändan rensvarfvadt stycke, hvilket är fullkomligt tätt och homogent, ehuru dess diameter mäter 22 tum och det afhuggna stycket är nedsmidt af ett göt, som höll 33, fot i fyrkant och vägde öfver 200 centner. Ett större hjulband, rensvatfvadt inoch utvändigt, af 5 fot 3 tums diameter. (måttet taget innantill), visar likaledes öfverallt stålets homogenitet. Vid detta valsverk kunna hjulband af ända till 9 fots diameter valsas. Alla tyres, som tillverkas här, hel-valsas af ett stycke och äro med detsamma fria från väållnings-otätheter. (Producerandet af tyres lär hafva varit ett af hufyudändamåen för anläggningen af denna verkstad, sedan man kom underfund med detta ståls utmärkta lämplighet till hjulband.) i För att visa detta ståls märkvärdiga seghet har nan framlagt 2:ne hiulband. från kant ihonnlatta