UL upp och altagat 1 noradlug TIKCUUIIHS. Man väntar, att det inom kort skall komma till strid. Från vesttyska krigsteatern erfar man för öfrigt, att preussarne besatt staden Bingen i Hessen-Darmstadt och förstört jernvägen, som för till Mainz. I staden Hannover skola oroligheter hafva egt rum, föranledda deraf att del: lägre folkklasserna derstädes äro högst förbittrade öfver kapitulationen. Belägringstillståndet är proklameradt. ; Österrikiska tidningar berätta, att kejsar Frans Josef den 27 Juni lemnat Wien och begifvit sig norr-ut, förmodligen till krigsteatern i Böhmen. Den 26 Juni an-. lände storhertigens af Nassau penningar, juveler och andra dyrbarheter till Wien; deras värde anslås till 2 millioner gulden. Österrikiska berättelser öfver slaget vid Custozza bekräfta fortfarande den tapperhet, med hvilken de italienska trupperna der stridde. , Ost-Deutsche Post skrifver härom: ,Den som genomgår den offentliga förteckningen på våra (österrikarnes) döda och sårade kan icke annat än förvånas öfver våra soldaters hjeltemod. För att förstå detta, må man endast taga i ögonsigte förteckningen öfver de döda vid regementet Storhertigen af Baden. Öfversten, en major, tre löjtnanter och tre underlöjtnanter äro döda. Sårade äro sex) kaptener, tre löjtnanter och fyra underlöjtnanter. Således blefvo vid detta regemente icke mindre än 20 officerare satta ur striden. Till en annan österrikisk tidning skrifves från Verona: ,,Den seger, som vår armå tillkämpat sig, var temligen dyrköpt, och man måste gifva italienska armeen det rättvisa vittnesbörd, att den kämpat tappert och tapprare än någonsin. Dess anförare voro alltid i de främsta leden; man hade höjt entusiasmen hos soldaterna isynnerhet derigenom, att de nu skulle visa verlden, att italienarne, äfven ensamme, förmådde besegra österrikarne. Den svåraste uppgift, som våra trupper hade att lösa, var stormandet af Custozza, som italienarne hårdnackadt försvarade, och höjderna måste eröfras genom bajonettanfall. Regementerna Grueber och Don Miguel samt 19:de jägarbataljonen utvecklade den utomordentligaste tapperhet vid stormningen. De frivilliga uhlanerna väckte allmän beundran för sin tapperhet. Destovärre har detta regemente lidit stora förluster, ty det råkade i ett sumpigt risfält, ur hvilket hästarne icke kunde arbeta sig, och blef så under en längre tid utsatt för ett mördande kulregn. Allt tydligare framgår, att italienarnes förlust vid Custozza härrörde deraf, att erkehertig Albrecht genom spioner erhållit noggrannaste kännedom om italienarnes dispositioner, under det italienarne erhållit den vilseledande och oriktiga underrättelser om österrikiska härens ställning. Härigenom kom en enskild italiensk armkår af 35,000 man att kämpa mot 65,000 man österrikare, och italienarne kunde först få en otillräcklig undsättning, sedan allt var förloradt; ty den styrka, som från de två andra armåkårerna deltog i striden mot dess slut, belöpte sig endast till 15,000 man. Durandos öfverlemnande af kommandot öfver 1:sta armåkåren till general Pianelli har sin orsak i de blessyrer, som Durando erhöll under slaget vid Custozza. Angående italienska armens utsigter att vinna sitt mål, skrifver en korrespondent till den franska ,,Journal des Debats: Jag hade något tvifvel om krigets lyckliga utgång före nederlaget vid Custozza; efter detsamma återstår hos mig icke mera något tvifvel derom. Om de garibaldiska friskarornas försök att bryta sig igenom Stelviopasset (Stilfser Joch) från Val Tellino in i Tyrolen skrifves från Inspruck till ,,Augsb. Allg. 2eit.: Den sammandrabbning, som våra (österrikiska) trupper nyligen haft med de italienska friskarorna, hade långt betydligare verkningar, än man antog straxt efter sedan händelsen blef bekant. Kejsarjägarne och landtskyttarne jagade friskarorna undan och framträngde ända till Spondalunga på lombardiska området, hvarvid de höjder intogos, hvilka beherrska passet och som äro att anse såsom nyckeln till hela ställningen. Öfvergången till Tyrolen torde således vara spärrad från denna sida, enär endast en betydlig öfvermakt med de största uppoffringar skulle kunna tvinga oss att uppgifva vår ställning, och likväl icke vinna något annat än att komma i strid med en stark landtstorm. Kejsarjägarne hafva, efter hvad jag hört, framträngt ända till Bormio (den öfversta staden i Val Tellino). Äfven vid Tonal skulle en half brigad intränga på lombardiska området och besätta passets sydliga del samt Ponte di Legno i norra delen af Ogliodalen. (Detta har äfven, enligt de ingångna telegrammerna, lyckats, enär österrikarne framryckt ända till Vezza). Till följe af ett nyligen hållet krigsråd hafva väsendtliga förändringar blifvit beslutade i den italienska fälttågsplanen, med hvilka rörelserna af Cialdinis kår stå i förbindelse. Det torde likväl — som vi förut sagt — dröja någon tid innan italienarne komma att gå anfallsvis till väga. Det bästa, som kunde hända italienarne, vore ett anfall af österrikarne; de starka rekognosceringarne från Peschiera låta sluta till, att ett sådant skulle vara i fråga. Cialdini kom d. 27 Juni genom Bologna, tör att bevista ofvannämnde krigsråd, hvilket hållits i Cremona. Både Cialdinis armåkår och alla frivilliga, hvilka icke äro med Garibaldi i norden, sägas skola afgå till Brescia. Menotti Garibaldi kom d. 27 J,,, : Aa oanaga man Hill PAHÖnAa Mat ör