Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 juli 1866, sida 2

Hvad FRANKRIKL. man i de franska tidningarne haft att för tälja om en förestående ministärförändring torde böra mottagas med mycken sörsigtighet. I fall Drouyn de LIliiys, som otvilvelaktigt lutar åt österrikiska sidan och helt visst icke har någon smak för Frankrikes Italien, ktiva understödjande af tas af Benedetti, hvars skulle varma sympatier för Italien äro väl benta, så skulle detta vis rligen i en konstitutionell stat vara af stor betydelse, men icke så i Frankrike. Skulle detta ombyte af utrikesminister emellertid inträffa, torde det icke desto mindre väl må kunna anses som en demonstration från kejsarens sida. Kejsaren har nyligen gjort en utflykt till Meudon, för att göra ett besök hos prinsessan CIolildo. Prins Napoleons viinner gö a sitt till, för att utsprida ryktet det kejsaren gifvit honom löfte, att han snart Skall kraftigt verka för Italien. I fall detta rykte skulle hafva någon grund, är löftet sannolikt åtföljdt ar ädane för. utsättningar, hvilkas förverkligande siro högst osannolika. Som franska BELGIEN. man torde påminna sig, hafva de tidningarne ..France och Constitutionnel höjt verop öfver en del artiklar i nägra belgiska tidningar, hvilka sistnämnde i sitt land äro utan allt inilytande och anseende. Hela beteendet hos de sn: ska tidningarne synes antyda, att de rent af söka skilliga sak med de belgiska, och på åt. håll anser man icke otroligt, att detta sker på hög befallning. Emelle ortid, hafva de numror af de tidningar, öfver) hvilka man sålunda i Frankrike beklagat sig — ,IEspiegle,, och ,Le Grelot— blifvit belagda med beslag och deras redaktörer gade artiklarne. ällda till rätta för de öfrerklaENGLAND. j Ministeren Russells vänner gifva icke ännu allt hopp förloradt, i det de hoppas, att lord endast Derby icke skall kunna bilda nåsot kabinett. Detta hopp torde emellertid vara en bedräglig villa. Lord Derby har helt visst elementer nog, för att af dem kunna bilda en minister; svårigheten torde endast ligga uti, huru han skall kunna kunna få varaktighet. Hans första åtgöra den Slark nog, för att rande var att sätta sig i förbindelse med några af de gamla whigsamiljernas chefer, hvilka likväl lära hållit sig mycket tillbaka. Om Peel och Lowe påstås det de icke äåro benägna att blifva medlemmar af, ett kabinett, i hvilket Disraeli har plats, och derigenom stötte redan en af de första kombinationerna på svårigheter. Likväl var detta att förutse, och för att vara billig, måste man väl lemna lord Derby lika lång tid för bildandet af sitt kabinett, som man lemnade lord Russell, för att bilda sitt. Man kan emellertid icke annat än beklaga v demonstrationer, som ske från den radikala sidan, för att lägga i dagen. sitt missnöje för reformfrågans och den russellska ministerens fall. För en tid sedan, vid en revy af skarpskyttarne, in-. sulterades lord EIcho af en mängd folk! ur de lägre kl lasserna, emedan han röstat mot regeringen i reformfrågan. En annan dag sam falgar-Se e sig en annan solkhop på Tramare, konstituerade sig till ett meeting, fattade resolutioner, i hvilka den närvarande oppositionen i parlamentet brännmärktes och regeringen klandrades, emedan den afgått och icke i stället upplöst parlamentet, samt begaf sig omsider. till Gladstones bostad för att egna honom en ovation. Derifrån begaf pen till utfördes. rätta si g hela holord Elchos hus, der kattmusik Detta torde vara långt ifrån ttet att bringa reformfrågan till en lycklig lösning, och man kan icke annat än på det högsta beklaga dylika eländiga upptåg. I PORTUGAL. i Från Lissabon skrifves, att ett nyligen! utkommet kungligt dekret kallat armöens reserver Den af: aldrig orden i ompatiserade långt mera med vestmakterna än med Ryssland. Omedelbart efter hans störtande erhöll ryske vice-kanslern, furst Gortschakow, äfvensom den i Konstantinopel ackrediterade ryske ambassadöven, general Ignatiew, den högsta turkiska; under vapen. TURKIET satte storvisiren 1 Mad Pascha var anskrifven i Petersburg; han briljanter. — Sedan emigrationsrommissionen inställt sin verksamhet, har nandeln ;örjat blifva liflig svårt att vänja s Från Krigsteatrarne. med tscherkassiska fickor å yO. Turkarne synas hafva! ; at med slafveriot t. — Dagens post. 1 j De fördelar, som preussarne under fort-I atta fäktningar från d. 26 Juni intill dejs ednaste underrättelsernas afgång från ydliga och hafva förvärfvats med jem. tigsteatern vunnit i Böhmen, äro så be-J S f örelsevis så ringa uppoffringar af menni