Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 juli 1866, sida 2

Al en lag mot ltertryck och olIversattmng måtte komma till stånd i Sverge, liknande den som redan blifvit genomförd i Danmark och Norge, hvilket af mötet bifölls. Vid sektionens förslag om en anmodan till universiteternas lärare i nordiska språk co att taga initiativ till ett möte af vetenskapsidkare i ändamål att förbereda en likartad rättskrifning i de nordiska skriftspråken, önskade major Kramer få tillagdt orden ,,och författare. Mötet antog dock sektionens förslag oförändradt. Vidare föredrogos och biföllos följande resolutioner: att svenska språket bör läsas i danska och norska skolor, som stå öfver folksko-m lan, samt att danska och norska språkens läsning bör införas i svenska skolor, der så icke redan skett; att undervisningen i Nordens historia förenas med undervisningen i Fäderneslandets historia; att reformer i de nordiska ländernas universiteter och skolor må bli så likartade som möjligt; samt om önskligheten af att en sådan lag mot eftergörande af konstarbeten, som redan finnes i Danmark och i Sverge är förberedd, äfven blir antagen i Norge, äfvensom om skydd för artistisk eganderätt i allmänhet. Medicinalrådet Berg refererade frågan om statistiska redogörelser, i hvilket afseende sektionen föreslagit: att sådana femårsberättelser som finnas i Sverge äfven måtte bli officielt tillgängliga i Danmark; att formulär derför upprättas, som inrymma uppgifter ej blott om lokala egenheter, utan ock tillåta jemförelse om gemensamma förhållanden; samt att med ledning deraf ett rikssammandrag må utarbetas i alla de nordiska länderna; hvilket allt antogs, likasom sektionens förslag, att de tre ländernas officiella statistiska redogörelser för handel, sjöfart, inoch utförsel samt tullförhållanden må blifva likformiga för underlättande af jemförelse bland annat i afseende å varuvärden. För återstående frågor från tredje sektionen redogjorde doc. Arnberg, och beslöt mötet uttala: att inrikes hustfarten i enlighet med erbjudanden från Danmark och Norge bör bli fullt fri; att lästafgift för fartyg i hamn endast bör utgå efter last; samt att engelska skeppsmätningssystemet må obetingadt antagas: vidare att mötet, som med glädje sett de åtgärder som vidtagits för ordnande af handel och sjöfart efter Göteborgs-mötet, vidhåller der fattade beslut; att regeringarne böra vidtaga åtgärder för bevakande af nordens gemensamma handelsintressen på aflägsna orter; samt om åtgärder för gemensam skyldighet att lemna fattigvård åt personer, som genom inflyttning blifvit oförmögna att försörja sig sjelfva. Doktor Sohlman refererade frågan om industriutställningar, i hvilket afseende sektionen ansåg af vigt att sådana periodiskt återkomma och yttrade sin tillfredsställelse öfver den antydan som blitvit gjord om en utställning af landtmannaföremål i Köpenhamn 1869; hvilket af mötet såsom dess beslut antogs. Professor Broch redogjorde för 2:dra sektionens framställning om telegrafanläggningen till England, hvilken bifölls med den af hr Wern föreslagna modifikation, att mötet förklarade linien Egersund—Peterhead böra komma under synnerligt öfvervägande. Hr Hoos refererade framställningen om natt-tåg på jernvägarne, och antogs sektionens förslag till resolution. Komitten för afgifvande af förslag om nästa möte hemställde att det måtte hållas i Köpenhamn, på tid som bestyrelsen hestämmer, men ej förr än om 2 år. Detta bifölls, och nuvarande bestyrelse återvaldes. : Åtskilligr talades om ordnandet af nästa v — mötes förhandling. men något beslut derom fattades ej. nunand. Ordföranden, hertigen af Österpåtland, asslöt derpå mötet med följande tal: Mina herrar! Våra förhandlingar äro nu afslutade. Likasom många af de ärenden, hvilka under detta mötes öfverläggningar varit afhandlade för de trenne skandinaviska ländernas fortgående utveckling, onekligen äro af stor vigt, så hoppas jag ock, att de åsigter, om hvilka mötet sig förenat, skola erkännas vara grundade på en sann och fördomsfri uppfattning af folkens önskningar och behof. . Såddens dag är icke skördens. Utsädet pehöfver tid att uppspira och växa till innan det kan utveckla de guldgula axen. Men — vare sig att detta utsäde är höstens eller den tidiga vårens -— skall det dock under den stundande sommaren mogna och bära mångfaldig frukt, då det är nedlagdt i en god jordmån. Ett möte sådant som detta kan icke stifta lagar eller fatta beslut af bindande kraft för någon statsmakt, och mången torde måhända af detta skäl underskatta betydelsen af de öfverläggningar, hvilka här egt rum. Men den, som hyser en så dan åsigt, han förgäter sannerligen, att hos fria folk de skrifna lagarne hemta sin åjupaste betydelse, sin största helgd just derifrån att de äro klart insedda och erkända af folken sjelfva. För att hinna detta vigtiga mål, finnes ej något ärligare och bättre medel, någon ginare väg, än att öppet och utan tvekan söka göra den allmänna meningen så förtroliR som möjliet med andan och arten