Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 juni 1866, sida 2

Lätteratören Hedin ansåg att man skulle tunna inskränka sig till att instämma i det yligen hållna bokhandlaremötets förk n önskl igheten af en lagstiftning i Sv erge rande detta ämne, liknande den som blifit genomförd i Danmark Kand. Weilbach önskade att ifrågavaranäfven måtte utsträckas till konstle skydd i verken. I Danmark funnes ör den konstnärliga egan unehölle en bestämmels, lensamma i händelse af recipr ocitet kunde itsträckas äfven till sver verk. Hr IIedlin meddelade att ett sådant förslag vore utarbetadt i Sverge och sä ligen skulle bli framlagdt de riksdag. j Redak ä n svenska riksdag frå skulle kunna med större sång äterupptagas. na vore tillfyllestgörande, ur skandinavisk synpunkt enahanda bestimmelser i vore gällande i de tre iil derefter gemensamt arbeta det litter tid af 9 månader, under bv enligt den danska och no kydda sitt odugliga öfversättares Om också hvar oc er ättnin, ar från dansk af behofvct påkallade, så h nen redan temligen klart sådana öfversättningar så Sohlman trodde att äfven ågan om öms t skydd för den litterära eganderi Ville för sin del derstödja sträfvandet efter en lag, liknande den norska och danska, icke derför att c , skyddet något längre; ty den arbete mot mi sida, aring fl och Norge. en lag till skydd derätten, hvilken enligt hvilken iska konstnärers agkerför nästkommanvid esiten utsigt till framunenutan emedan det xore lämpligt att detta hänseende cena. Man borde utt utsträcka Pp 0 sl 1 1 j 1 ilka en författare a lagen kuude shandling från vore alltför h en måste medgifva, att undantag måste gifvas och att -norska till svenindt understundom kunna vara ade dock opiniobörjat beteckna åsom i allmänhet föga lämpliga och sagneliga, synnerligast som de vanligen vore alla andra öfversöättningar, kompetenta till ett sådan befatta dermed. En däct Höst vid Skanämavi mötet upplyst, före tningar från svenska ti sällan och ingen förlägga seende ville befatta ket af allmänna men som ett slags ingrep derätten. Nu vore gen, som införde de ninger mån ökad tningar. Ma stanna vid det förs blifvit bragt, utan i en ic till söka få den bragt lär Hr Weilbach trodd öfversa net romaner gisna u iga öfversättningar, gen, a ge en i öfversä att komme f obskura förläggare och i så då sämre utförda än , då de som vore t arbete icke ville ligt hvad kansliska bokhandlarenumera öfverill danska mycket re med något ang med sådant, hvil1 betraktades såp i den litterära eganara för handen att laotillräckliga s ör 9 månaders tid, skulle kunna betraktas legalisation åt dylika n borde a stadium dit frågan derför icke ke aflägsen framngre framåt. e, att det i Danmark tes mycket från svenska, isynneraf mer underordnad halt, ut det vore en sät boktryckerisättar ne förmodligen på en gång öfrersatte och salte dessa arbeten. Redaktör JIedlend ansåg ösverså tningar de skandinaviska språken emellan ännu i en mycket lång tid vara väsendtliga vore ju bredda, likgodt under hv Kanslir: ligen förr mycket lånb blifvit öfversatta från dar dylika öfversättningar. Redaktör Sollneten trod idåer kunde ega rum. ika arbeten, ia någon betydelse för d I bildning och för att utbret praktiskt att för ögonblic mad de i Danmark och agarne lemna. Lektor DElom ifrågavarande öfversättnir ret och s mer inten Härads tvifvelsmål rörande den rättens befogenhet. Sedan vit vexlad da talarne, uttala den önskan, att den danska och norska Sverge. Medicinalrådet sivt litterärt lif i e mellan flera a att få ådet Ilöst anmärkte, delst dylika romaner, mise ta, något synnerligen fruktbart utbyte af Redaktör Hedhwd trod om än und rand yt höfding Hultgren tterlig: are någr: 9 so nödvändiga; det idcerna utilken språkform. att visseriblioteks-romaner uskan, men att det nu ansåges mindre hedrande att förlägga icke att merabelt öfversatde de dock, att dyerhaltiga, kunde en. stora massans a ömsesidig kännedom om tänkesätt och förhållanden i de tre länderna. Redaktör Ploug ansåg det icke vara ket fordra mer än Norge antagna ngarne garnes olämpligcadlighet för utvecklingen at ett i norden. yttrade några itterära eganderepliker blifde ä if beslöt sektionen enhälligt att en lag liknande måtte antagas i Bery u pläste der ester betänkande från komitten med afseende på likformig na, hvilket be terades. Komitten för frågorna mande i rältskrifning, ni net i de statistiska redogörelsermkande af sektionen adop3—6, rörande kongress af nordiska språkoch historie-forskare m. m., afgaf derpå sitt betän på att en uppmaning till tiver i detta hänseende universitetslärarne i nordi historien vid Nordens uni en diskussion, hvari deltc mer, hr Hedin, d:r Ilosen och d:r Stcenstrup, ble godkändt. Onsdagens allmänna börjades kl. 1 under herti land ordförandeskap. För arbeten och beslut röranc vigt redogjorde etatsrådet tionen hade funnit att Gö solutioner med afseende på ande, som g ick ut praktiska initiaskulle riktas till iska språket och versiteter. Ester ogo major c. Krabera. hr Hedlund f detta betänkande sammanlkomst ig af Östergötta sektionens de mått, mål och t Schorelin. Sekteborgsmötets repå önskligheten af : rade sig om de — —