DÄAAAgnknnn ——LI af revisor Uddenberg, godkändes likväl at mötet, hufvudsakligen af det skäl, att det skulle komma till allmänhetens kännedom, att äfven denna angelägenhet varit föremål för mötets uppmärksamhet. Härefter fortsattes den dagen förut påbörjade diskussionen om nyttan och behölls gheten af en särskild konventions åvägabringande för den direkta telegraferingen mellan rikena. På grund af den i Paris 1865 afslutade internationella telegrafkonventionen pågå för närvarande underhandlingar mellan Sverge och Danmark samt Sverge och Norge i detta hänseende. Man ansåg vid Tisdagens sammanträde önskvärdt, att upplysning kunde vinnas on huru längt dessa underhandlingar mellan regeringarne framskridit, och tillstädeskom med anledning häraf hr Udde uberg, som upplyste, att det af härvarande telegrasstyrelse till regeringen ingifna utlåtande i ämnet gick Aerpå ut, att ytterligare nedsättning skulle ega rum i afgiften mellan närgränsande städer i rikena, utan att han likväl för tillfället kunde närmare angifva de zoner denna nedsättning skulle komma att omfatta. För öfrigt instämde hr Uddenberg med hr RKothe deri. att mötet måtte uttrycka den mening, att dessa underhandlingar så fort som möjligt måtte bringas till ett önskvärdt slut, och beslöt mötet, i enlighet med hr Rothes framställning, följande formulering af sin uttryckta önskan i detta fall: Med erkännande af den lättnad, som blifvit telegrambefordringen emellan de skandinaviska rikena beredd genom konventionerna den 10 December 1863, anser mötet önskligt, att de i anledning af den i Paris afslutade allmänna internationella telegrafkonventionen af den 17 Maj 1565 pågående underhandlingarne om en särskild konvention för den direkta telegraferingen mellan rikena måtte så snart som möjligt leda till ytterligare nedsättning af portot. Vid Tisdagens sammanträde framställde professor Broch såsom öfverläggningsänme: önskligheten af en direkt telegrafförbindelse mellan de nordiska rikena och England, och denna fråga framkallade en liflig diskussion. Motionären sjelf utvecklade i ett utförligt och upplysande föredrag nyttan och behöfligheten deraf och illustrerade sitt föredrag med en mängd talande, statistiska siffror, nde Sverges, Norges och Danmarks kommersiella förbindelser med Er land. Vi kunna A. B., icke nu återgifv herr professorns g. eller lemna någon ständigare redogörelse för dessa sifferuppgift ; utan e inskränka oss till att endast anf några År 1861 bestod Norges handelst af 3.677 med 635,000; ons drägtiget. Sverg it hade 3,195 fartyg 51. 000 tons dr: agtighet Danmark rtyg med 139,000 tons dräg het. Samma år ankom till Storbritannien och Irland, dels lastade, dels i barlast, tillsammans 4, 919 norska, 1.366 svenska samt 150 danska Professor Broch redogjorde härefter för de sartyg inbragt för de respektive länderna, export och import från och till England, visande hvilken ofantlig stor handelsgemenskap egde rum med detta land, samt af hvilken utomordentlig betydelse det var denna handel att Lafva en rask, billig, och oafhängig telegrafförindelse att tillgå. I afseende på de telegrafledningar som blifvit föreslagna dels från UIgersnnd i Norge till Peterhead i det nordliga Skottland, dels från Jutland till England anförde talaren en mängd skäl, hvarföre han ansåg den förstnämnda linien b 1 Djupet närmast den norska kusten öfvericke 170 famnar och i Nordsjön 40 till 60 famnar. och dessutom funnos på denna linie ej några större och farligare fiskbankar, der tartyg genom ankring kunde förorsaka telegrafkabeln skada. Afståndet från Egersund till Peterhend var omkring 300 engelska mil, och skulle hela telegrafledningen med en tråd komma att kosta 30, 000 Folegrastoduingen. från j till Eng 8 heter. bland andra. :an huan saknades der. hvarifrån tdegnlfedmgen från Jutland skulle utgå. Vidare redogjorde talaren kostnaden för en submarin telegrafförbindelse melian Norge och Danmark till for tsättning af den mellan Norge och England, uppskattande kostnaden härför till 13.000 b. så att hela telegrafledningen mellan nämnde nder och England skulle kunna åvägabringas för 4 ningen böra åvägagsamhet. hufvudsake att krafvet på stadskassan för andra amål vore stort ändå, och helst han ansåg detta företag tillhöra dem. s orska regeringen och storti de företaget komme till st till åtskilliga uppoffringar för den god skull, dels derigenom att de erbjudit s Jäkla att ar statsmedel bekosta stationens anläggande vid Figersund, dels påkosta eu lel egrafledning från FEgersund till svenska gränsen.