flickorna, hvilket förargade Dag, hvarför han närmade sig Erikssons sällskap, då en af detta sprang i upp oc h skuffade till Dag, som återgäldade skufti ningen med en knuff. Derpå blef Dag omkullslagen af en karl, som fattat honom omkring benen, i hvarvid Eriksson, hvilken hade en butelj i den ena handen och en fällknif i den andra, kastade sig öfver Dag och sårade honom vid örat, hvarjemte hans påhafda tröja äfven sönderskars Artilleristen Lundqvist och 2:ne af de nämnda slickorna hördes som vittnen. De intygade, att iemte Dag gått förbi Eriksson och hans slagare, som söpo ur en butelj och sjöngo, hade I ågat dem ,.om de hade ondt i bråstet, enär de lade på mellanstunderna. En af dessa karlar, hvilken lärer vara en skomakare vid. namn Sandberg, rusade dervid upp och skufiade Dag, hvarefter denne, på sätt han berättat, blef slagen och med knif skuren af Eriksson, hvilken derpå lade ihop knifven och stack den hos sig. Vittnena förklarade äfven, att det var samme knif, som nu förevisades inför poliskammaren. Eriksson ville till en början ej tillstå att han sårat Dag, eller att han dervid begagnat den nämnda knifven, hvilket han sade sig ha svårt att minnas, då han vid tillfället var rusig, men sedan han afhört vittnesmålen erkände han förbrytelsen och att knifven. som var en vanlig fällknif med hvitt benskaft, tillhörde honom. Dag var åtföljd af batteriombud. som fordrade 5 rår i ersättning för skadan å Dags uniformsLukson insattes i cellfängelset. och den vidare ransakningen öfverlemnades till rähusrätten.