Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juni 1866, sida 2

Dagens post. Från Berlin skrefs den 23 om aftonen,: att enligt en samma dag utkommen officiel bulletin hafva alla nordtyska stater, I med undantag af Sachsen, Hannover, Hessen och Nassau, accepterat förbundet med Preussen. De mecklenburgska och oldenburgska trupperna ställas med största Skyndsamhet på krigsfot, för att tillika med andra nordtyska kontingenter vid Torgau bilda en reserykår åt Preussen. Ett med telegrafen spridt rykte, att hannoveranska hären kapitulerat, är förhastadt. Ännu i dag på förmiddagen hade ingen kapitulation egt rum, ehuru det underhandlades derom. Ilären synes hafva förlorat all sammanhållning eller hade de enskilda afdelningsbefälhafvarne ordres att utan afseende på underhandlingarne söka undkomma med sina trupper, försök som delvis synas hafva lyckats, medan dei ett enskildt fall fört till en sammanstötning med preussiska trupper, hvarvid hannovesranarne med en förlust af flera sårade tillbakadrefvos. Bland de trupper, som cernerade dem, var älven SchwarzburgSondershausens lilla truppkontingent. Från Frankfurt skrifves den 23, att hannoveraparmes missöde gjort ett nedslående intryck i Sydtyskland, och att alla medel — specielt fantastiska uppgifter om anryckande österrikiska hjelptrupper — försöktes för att höja de sydtyska trappkontingenternas mod. Det heter emellertid, att Österrike har hela sin mot Nordtyskland I disponibla magt koncentrerad i Böhmen och der ej kan umbära en enda man, semedan den der opererande preussiska hären är 50,000 man starkare. Ått PrensSiska trupper nu stå på andra sidan böhmiska gränsen bekräftar sig; ett midsommardagen utkommet extrablad till Kreuzzeitung meddelar, att preussarne dagen förut i tre kolonner framträngt till Friedland (Böhmen), nemligen genom passet vid Neustädtel, vid Schwerk och Marlissa samt öfver Zittau. Preussarne åkte med; lokomotiver på bansträckan till fabriks-! staden Reutenberg. Man fäster i Berlin mycken vigt vid, att ungerska desertörer anländt till preussiska armen i Schlesien, hvilka försäkra, att deras landsmän i) massa skola gå öfver till preussarne, såsnart tillfälle erbjuder sig dertill. I Glogan träffar preussiska regeringen redan! förberedelser att bilda en särskild ungersk! legion. I Österrike företages en ny utskrifning af 85,000 man. Utskrifningen skulle inom fjorton dagar vara utförd. En resande skrifver den 19 dennes från: Norra Italien: Så har jag varit i det herrliga Como, men den jag sökte, har jag icke funnit der. Garibaldi har verkli1 gen, natten mellan sistl. Lördag och SönIdag, lemnat sitt förra hufvudqvarter, för att begifva sig till Brescia, dit de häromkring liggande frivilliga de tvenne efterföljande dagarne följt honom. Como lär öde och tom; man ser högst få unga personer. Alla, som kunnat, hafva gripit till musköten för befrielsen af Venedig. De frivilliga, som varit inqvarterade i staden, tillhörde — enligt min vänlige ledsagares utsago — de mest framstående familjerna i Öfver Italiens större städer: Genua, Turin, Milano, Florens m. fl. Den i största enthusiasm hade rådt bland dem, I och här, såsom specielt äfven i Varese. gick man med sådan lust till de första, eljest som så besvärliga ansedda, exerciserna, att man knappast väntat sig detta af de ungdomliga kämparne. Garibaldi, gäller bland dem icke som en hjelte af vanliga slaget, och den vördnad, med hvilken man utvisade det hus, som hjelten från Marsala under sin vistelse i Como bebodde, antydde, huru folket nästan uteslutande räknar på sin nationalhjelte. Redan i den italienska delen af Schweiz var det i ögonen fallande, med hvilken nästan att säga andakt, som. man uttalade Garibaldis namn. På tillfrågan: , Hvar är Garibaldi? svarade diligenspostiljonen med en mycket Sigande ruskning på hufvudet, åt hvilken han ville gifva ännu större vigt genom ett uttrycksfullt leende: Ja, hvem kan veta, hvar den mannen håller sig. Ingen kan utgrunda honom. Äfven konduktören tycktes vara af samma åsigt. Det är snart sagdt ett mystiskt skimmer, som omgifver hjeltens namn. Italienska regeringen har — af undseende för Frankrike — vägrat hertigen af Chartres inträde i italienska armåen. Från Peseljeera inrättas en telegrafledning till Bardolino, hvilken skall föras ända till Tyrolen. Österrikiska tidningen , Vaterland berättar, att vid Po-gränsen blifvit arresterade flera ungerska emissarier, , hvilka kommit från Venetien i afsigt att förleda soldater i de ungerska regimentena till desertion. Danmark. Valen till landsthinget hafva utfallit till fördel för det hvilande grundlagsförslaget. Man heräknar i detta thing en majoritet