Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juni 1866, sida 2

Från Krigsteatrarne. Ilvad de sednaste underrättelserna från den vestra krigsskådeplatsen läto förutse, har nu inträffat. Massan af hannoveranska armeen har, omringad af Mantcuffels Falkensteins och Beyers kårer, sträckt vapen för preussarne; endast en mindre del af densamma, hufvudsakligen kavalleri, har med konungen och kronprinsen af IIannover lyckats komma undan. Bland de hannoveranska officerarne rådde stor förbittring mot deras regering, på hvilken de skjuta skulden för det nesliga öde. som drabbat denna ,, stående här, hvilken, efter att i fredstider hafva kostat folket ofantliga summor, icke nu varit i stånd till en hederlig reträtt och nu, utan att skjuta ett skott, låtit taga sig tillfånga. Planmessighet i rörelserna och beslutsamhet i deras utförande skulle kunna hafva räddat dem, men en hufvudlöshet och förvirring utan like skall hafva 1ådt inom öfverbefälet, och trupperna lära tillochmed saknat tillräcklig ammunition, för att kunna inlåta sig i en strid, alltmedan de hannoveranska fästen och garnisonsstäder, som fallit i preussarnes händer, haft magasiner fyllda af krut, kulor och patroner. Preussarnes raska framryckande omöjliggjorde för hannoveranska hären att förena sig med den omkring 50,000 man starka förbunds-armehären, som under prins Alexanders af Hessen befäl koncentrerat sig kring Frankfurt. Hade de marscherat in i Thäringen, skulle de der stött på högra flygeln af prins Fredrik Karls af Preussen arm. Bajrarne stå söder om Main; deras venstra flygel stöder sig på prinsens af Hessen armå; deras högqvarter är Bayreuth; deras högra flygel står i förbindelse med österrikarne i Böhmen. Den strategiska linie, som ännu för några dagar sedan, innan preussarne gått öfver böhmiska gränsen, skilde de krigförande partierna, drager sig således längs Main och öfver de berg, som fylla gränsdistrikten mellan Böhmen, Mähren och Schlesien. Sachsarne hafva vid Töplitz förenat sig med österrikarne. Längs denna vidsträckta linie beherrskas Thäringen och Sachsen af prins Fredrik Karls arme med högqvarter i Erfart, Halle, Torgau och Görlitz. Schlesien skyddas af de tre armåekårer, som kommenderas af preussiske kronprinsen, och som stå i förbindelse med prins Fredrik Karls trupper. Dessa sednare lära uppgå till 144,000 man, den schlesiska armåön till 108,000. Benelleks fälttågsplan är ännu fullkomligt obekant; man vet icke, om han i sina starka positioner uti Böhmen vill afvakta preussarnes angrepp eller om han skall försöka turnera dem, för att kasta sig mot Berlin. Ett sådant försök vore