till den grad försummadt, att det uti det allmänna lifvet är sällsynt att få höra en man som kan göra sig hörd inför en större församling. än mindre åt sina tankar gifva det sanna och kraftiga tonfallets djupa eftertryck. Det klara uttalandet innebär dock ej blott röstens öfning. men utöfvar ock inflytande på förståndet, samt verkar äfven på hågen, ty det man högt och med betoning uttalar, det måste vara klart tänkt och djupt kändt. Det hviskande talet röjer ej alltid blott röstens svaghet. Deklamationen, i de högre klasserna förenade med fritt föredrag, utgör alltså, enligt sektjonens mening, ett vigtigt moment uti ungdomens daning, dervid man blott vill erinra om den regel. att de stycken, som lemnas åt lärjungen till uppläsning, ej må öfverstiga hans fattningsförmåga. Sektionernas betänkanden föranleddeicke till någon diskussion, hvadan man icke erfor hvad mötet om dem tänkte. Det saknades emellertid ej ämnen dertill, särdeles hvad angick sektionerna för de klassiska och moderna språken, hvilkas förhandlingar, försåvidt de ännu framskridit, refererades den förra af lektor Trneblad och den sednare af magister Schick. För den geografisk-historiska sektionen var lektor Zachrisson referent och för den matematiska lektor Hultman. Till diskussion upptogs den första frågan rörande behofvet af en speciell lärarebildning, hvilken framkallade ett långt och mycket filosofiskt föredrag af professor Ribbing, ett föredrag, som utan tvifvel skulle hafva tagit sig väl ut i en katheder, der man velat från början deducera och bestämma sina begrepp, men hvars mening här kunnat sägas både enklare och kortare. Slutsumman af talet blef, att prof. R. lade största vigten vid lärarens fackkunskap i sitt läroämne, anseende det vara för lärarekåren förklarligt, att man itrågasatt det brist kunde förefinnas på lärare med särskild pedagogisk insigt och öfning. Med prof. R. instämde i denna mening hufvudsakligen lektor Blomstrand, som trodde att, hvad anginge förmågan att meddela undervisning, hvarje lärare bör hafva lärt nog utaf sina egna lärares sätt att förfara. Denna åsigt blef dock kraftigt bekämpad, och resultatet blef, att mötet uttryckte såsom sin opinion behofvet af att åtgärder vidtogos för bibringande åt lärarekandidater af såväl theoretisk insigt som praktisk öfning i undervisningskonsten. — Och dermed voro förhandlingarne för denna dag slutade. På eftermiddagen voro för läraremötets medlemmar öppnade dels vetenskapsakademiens, dels riksmusei historiska samlingar. De som besökte de sednare egde tillfälle att skåda hvilka stora och dyrbara skatter Sverge här eger utaf fynd från våra äldsta tider, af såväl stenvapen m. m. som ock bronser samt prydnader af ädla metaller. I afdelningen för den förra s. k. klädkammaren finnas saker af stort intresse från våra sednare konungars tid. På aftonen voro en stor del af mötets medlemmar inbjudna till supå hos hr statsrådet Carlson. På Onsdagen började åter sektionerna klockan 8 förmiddagen och fortsatte sina öfverläggningar till kl. 11, hvarpå det allmänna mötet började kl. 12. Jag måste hänvisa Handelstidningens redaktion och läsare till Stockholmstidningarnes, framförallt Aftonbladets, redogörelse för detta sammanträde, deri ordet fördes af statsrådet Carlson. En samfäld middag intogs å Phoenix, efter hvars slut, uti den vackra parken, förekommo åtskilliga tal-och ett angenämt personligt umgänge, och kunde det väl ej vara annat mellan män, som samlats från skilda orter och af hvilka många nu återsågo hvarandra efter års skiljsmessa, med minnet från de samtida studiernas tid. I dag Thorsdag har mötet blifvit afslutadt med ett vackert och vältaligt anförande af statsrådet Carlson, och på aftonen eger ett vänskapligt sammanträde inter pocula rum å Blå porten. Den som bar en lång korrespondens att sköta måste dock afstå från sådana nöjen. J D