Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 juni 1866, sida 3

lidande menniskor från nära och sjerran skola ditskynda. Hatt och mös Nyligen en morgon kl. 6. berättar en pa dning, gingo tvenne personer öfver Concordiaplatsen. Den cne var on ak tningsvärd engelsman, som hade stigit upp med solen för att bese obelisken; den andre var en individ i blus och med mössa utan skärm. Det blåste starkt och en vindstöt tog både engelsmannens hatt och mössan samt slungade dem bort utåt torget. Blusmannen började springa efter dem, medan den kallblodige engelsmannen stod stilla och såg på kapplöpningen. Ilan utstötte ett -Ah! af belåtenhet, då han såg arbetaren få fatt i båda hufvudbonaderna, men förvånades då han såg blusmannen sätta hatten på sitt hufvud och lemna mössan till pris åt blåsten, som ånyo bortjagade den. Slutligen kom en gamin, som upptog mössan, oc ch då han såg engelsmannen stå barhufvad, antog han att mössan tillhörde honom, hvarföre han öfverlemnade honom den. En fransman skulle hafva blifvit ytterst uppbragt på tjufven, men engelsmannen deremot tycktes vara hänryckt öfver den sinnesnärvaro, hvarmed blusmannen hade förstått att gripa tillfället i slygten. Han gaf gatpojken ett femfrancsstycke, satte mössan på hufvudet och side: Jag skall gömma den såsom ett souvenir.