den furste, i hvilken vårt land ser personifierad. Under det meningarne änmu under de sista dagarne varit delade om hnru han under nuvarande förhållande borde ställa sig, hafva våra partichefer alltsedan händelserna i Itzehoe enhälligt varit af den meningen, att hertigen icke bör lemna sig i fiendens våld. I samma riktning hafva ständerna i går äfven uttalat sig. Hertigen är den ende, som ännu kan verka aktivt(?). Landet kan endast lida och afvakta. Det kommer nu an på, om Tyskland vill besluta sig för att bjelpa oss. Hertigen skall göra sitt till för att hitföra denna hjelp; men för att kunna detta, måste han vara fri. Om icke allt slår felt, skall Tyskland hjelpa oss. Preussens nyaste bedrifter skola bidraga till att samla och förena Tyskland i kamp för ätten mot öfvermakten och våldet. Dere: IIufyndet upprätt, hjertat och viljan fas t! Tyskland skall hjelpa till att befria oss! Den närmaste framtiden skall visa huruvida holsteinarne hafva rätt uti att stoltsera på denna hjelp. ENGLAND. I underhusets .session den 12 dennes fästade Kinglake uppmärksamheten på ställningen i Europa och påstod den vara framkallad genom Preussens sträfvande efter Elbehertigdömena och Österrikes efter Venetien. Han ansåg hela Tyskland oppon ra sig mot Bismarcks politik. Italien an, enär Frankrike garanterar dess område, hvilken tid som helst ostraffadt sätta Europa i konvulsioner, och är indirekt ppmuntradt genom England, enär det tillrådt Usterrike till Venetiens afträdandeKinolake ogillade Italiens håg för eröfrinar och försvarade Österrikes konferensförbehåll. Gladstone protesterade häremot och invände, att det var frågan om hertigdömena och icke den om Venetien, som föranledt krigets utbrott. Han yttrade: Italien bev. äpnade sig icke först. England j uppmuntr; a icke officie de det alldeles icke och tillrådde t Öskerrike att afträda Venetien, men fördolde icke heller, att ett sådant afträdande beher tigdör ympathier; tien. Fred vore önskvärdt. Angående Elena eger Österrike Englands ; icke så i afseende på Venemit. an al OC ens upprätthållande är nu ingalunda sannolikt; vestmakterna undvika derföre hvarje onyttigt råd. Cochrane talade mot Gladstones yttrande i afseende på Österrike. Många talare yttrade sig derför, men debatten förlopp utan något resultat. En förskräcklig olycka har nyligen timat på den stora nordbanan, omkring 20 eng. nil från London, i Welwyntunneln. Nästan samtidigt stötte tre tungt lastade godståg! tn Welwyn ingången berättelse angifver till Hitchin afgånget tåg lidit skada på, maskinen genom ett rörs söndergående, af hvilken orsak tåget måste stanna inne i tunneln. Detta hade man försummat att signalera utanför tunneln, så att ett kort derefter anländande, med olja och andra brännbara ämnen lastadt tåg från Midland; banan sammanstötte med det första inne i tunneln, och detta med sådan våldsamhet, att alla vagnarne krossades och hela tunneln blef spärrad. Vare sig nu att alla af försk ese förlorade fattningen, eller att alla blifvit skadade, alltnog: nu man försummade äfven att signalera. Det dröjde endast en kort stund, innan ett skotskt boskapståg inkom i tunneln, hvarp igenom naturligtvis olyckan blef ännu större. Klockan 2 på låga. De fortfarande explosionerna och en outhärdliga hettan gjorde det omöjligt i kyndade iddningsmanskapet att ryckt r närmare härden för elden; först klockan 6 morgonen derpå var det möjligt ; att gå in i tumeln. Ännu saknas underrättelser om antalet personer som omkomSåsom någonting högst märkvärdigt öres, att maskinisterna och eldarne på a tre lokomotiverna antingen äro helt h hållet oskadade eller ock endast lätt natten stodo 36 vagnar il, sårade. FRANKRIKE. Det hemliga rådet, conseil prick, har täta sammankomster! Det är naturligtvis vigtiga frågor, hvilka utgöra föremål för de sa he ss rådplligningar. omsider skola der tas beslut, hvilka Nupoleon III i tystt uttänkt. Många rykten förefinnas om alliansförberedelser. Man trissar icke på, att Österrike har mycken lust för att göra affärer i sällskap med Ryssland på Turkiets bekostnad och för tillintetgörandet af den rumäniska nationaliteten. Deremot betviflar man, att den skarpsynte furst Gortschakow skulle låta förleda sig af grefve Mensdorffs luftbilder. Om det skulle komma till en ny fas i den orientaliska frågan, till hvilken österrikiska regeringen vore skulden, så torde detta komma att stå denna regering dyrt. I denna punkt lärer fullkomlig enighet råda mellan Paris och London och nya öfverenskommelser mellan regeringarne derstädes lära vara förberedda för en sådan eventualitet. Afkickandet af en fransysk-italiensk eskader är hufy udsakligast föranledd af den orienågan; alldeles icke af den italienskDe franska vil underrättade!! tidningarne veta att förtälja — och detta i säkerligen icke af någon tillfällighet — att Frankrike skall taga aktiv del i den förestående striden, när ett fransyskt intresse tvingar dertill. Ett sådant intresse vore naturligtvis, i fall Frankrike riskerade, att den habsburgska öfverrigten skulle återställas på den latinska halfön. Då skulle säkerligen Frankrike icke blifva 1866. ville overksamt. Om Österrike år försöka detsamma, som försökt så skulle helt visst Fran sst Dagens post. NKRIKE mtalade bref tilll il dennes lyder Har— kutar! mot hvarandra och råkade i brand genom elden från de sönderkrossade ångpannorna, så att den en half mil långa tunneln förvandlades i en stor ugn samt dess lustlager i en brinnande krater. En till Times ( a 1 dat åeanhlier då ao frodeom anledning till olyckan, att ett klockan ö 1 om aftonen från Kings-Cross-stationen k