Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 juni 1866, sida 2

steinska angelljigenheterna, öfverlemnar dessa i tyska förbundets händer samt beslutat inkalla Holsteins ständer, på det att förbundsdagen må få tillfälle att höra detta hertigdömes befolknings önskningar, uttalade genom dess lagliga representanter. Preussarnes inmarsch skedde i trots af ståthållaren, general Gablenz protest deremot, och denne har, för att undvika en blodig sammanstötning, som skulle blifva liktydig med krigets utbrott, dragit alla de trupper, öfver hvilka han för fogar (en brigad på fredsfot), tillbaka till Altona, der de koncentrerats för att i nödfall kunna repliera på hannoveranska området. Gablenz har tillsvidare gjort nämnda stad till sätet för sin regering, och arfprinsen af Augustenburg har äfven begifvit sig dit undan de chikaner, som vänta honom, om han fölle i preussarnes händer. Aterstår nu att se, huru Österrike skall uppfatta detta öfvermodiga steg från Preussens sida — om Wienerkabinettet skall betrakta det såsom en omedelbar krigsorsak eller, för att bevara skenet af fredskärlek så länge som möjligt, söka upprättelse genom att vädja till tyska förbundet. Den sednare utvägen vore visserligen egnad att med några de igar eller veckor fördröja fie endtligheternas utbrott, men lär i intet fall kunna förekomma det. Så ogynnsamt stämdt emot kriget preussiska folket är, hoppas det dock, att detta onda, om det blir nödvändigt, likväl skall medföra något godt, nämligen Bismarcks störtande och det preussiska junkerdömets undergång. Ty at. med kraft och lycka föra ett stort, landets alla tillgångar ansträngande krig, medan en afgrund gapar mellan regering och folk, skall snart visa sig vara omöjligt. Äfven inom preussiska aristokratien — specielt inom den högsta aristokratien, som erhållit ett annat slags I bildning än kasernlifvet erbjuder — höja sig röster, som mana konungen att ur sin rådkammare utdrifva den Bismarckska äf-; ventyrareligan, innan det är för sent. Prinsen af Hohenlohe, grefvarne Seslliverin, Haacke och Dohna m. fl. män, tillhörande landets rikaste och anseddaste familjer, uppträda nu i denna riktning. Grefve Dohna, som anmält sig som det liberala partiets kandidat vid deputeraderalet i (ilogau, har utfärdat ett program, i hvilket han föreslår en kompromiss mellan konung och folk på följande grunder: 1) Deputeradekammaren bör beqväma sig till att erkänna armåreorganisationen; 2) konungen afskedar den nuvarande ministeren och väljer till ministrar män, som ega och förtjena folkets förtroende; 3) herrekammaren reformeras i liberal anda; 4), konungen sanktionerar en ministeransvarighetslag, som gör ministrarne ej blott! skenbart, utan verkligt ansvarige; 5) deputeradekammarens ttighet att bevilja och, vägra skatter erkännes på otvetydigeste! i 8 1 och fullständigaste sätt. — Hvad erkäni nandet af armåreorganisationen angår, torde detta innebära en mindre uppoffring än det vill synas, emedan densamma redan visat sig vara lika oduglig som betungande och således icke kan hafva någon lång framtid. FRANKRIKE. Marinministeren har låtit. — alldeles! som straxt före Krimkrigets utbrott — författa och utgifva en handbok för krigsla mer Adriatique-, hvilket synes antyda, huru man är temligen viss om eventuali. teten af ett krig äfven till sjös. Under nuvarande förhållanden är det: ganska troligt, att Napoleon ITI, i stället ;( för det fredliga tal, med hvilket han ämnat öppna konferensen, förvandlar detta i ett anklagelsemanifest mot Österrike. Ä ranga antyder ungefär detta och yttrar senmt gen Hvad säger den europeiska penningemarknaden om detta Österrikes! dumma hasardspel? Nästan aldrig har a färsverlden redan före ett krigs mlnott lidit så mycket. Det inträffar så mycket på en gång, som drabbar säväl Frankrike som hela Europa: i Frankrike ligger handeln helt och hållet nere med Chili, Peru och Brasilien, och detta är Spanien hufvudsakligen skuld till; de I franska hus, som hafva affärer med Tyskland, äro icke heller att afundas; icke bättre står det till med dem, hvilka drifva affärer med Italien. Ryssar och polacker äro äfvenledes sämre betalare än någonssin. På vexlar, utgifna i Wien, kan man icke räkna någonting alls. Så står det till med Frankrike, hvars bank likväl ännu peredvilligt diskonterar och som har en sansenlig metallisk valuta. Tyskland derih marinen under titel: , Pilote militaire de, st i sl at fu ti t b IP it 1 n 8 å 8 k I 1 t 1 id N : ——— emot ligger redan i krigsnöd. Tillfölje a A tvångskursen på banknoterna och alla väri depappers sjunkande äro en mängd aflärer i Italien nära bankrutt. I Österrike shafva hundratals ansedda, till en del gamla, ssabriksfirmor inställt sina betalningar och de bästa arbetskrafterna äro beröfvade sjordbruket i Tyrolen, Böhmen och Ungern. ngland kämpar med möda mot penningekrisen. Spanien faller från den ena penningekrisen in i den andra. Vexelkursen sär så eländig, att på vexlar på Cadix förloras 7 och på Madrid 6 procent, priset på piastern beräknad till 5 francs 25 cent. I Turkiet, der man samlat pengar till de Iden 1 Juli förfallna kupongerna, är allt förbi, sedan rustningarne sluka alla de till sfrämtebetalningarne alsedda summorna. Så stå sakerna, innan ännu ett skott är losTsadt! Bilden är törskräcklig! I Från Sällskapsöarnes mifres til Franccv: